Det turbulenta året 2022 avslutas med hopp för naturen! Världen över har det nya globala ramverket för biologisk mångfald och beslutet att skydda 30 procent av naturen firats. För de som följt diskussionerna på COP15 har temat varit kontroversiellt, eftersom naturskyddsområden, historiskt sett, kränkt urfolks mänskliga rättigheter. Det nya ramverk ger dock intrycket av att ha lärt sig av historien.
Målet att skydda 30 procent av naturen är en milstolpe, tack vare erkännandet av den väsentliga roll som urfolk spelar för detta. Som Global tidigare har rapporterat så skyddar urfolksområden 80 procent av den biologiska mångfalden. Med andra ord så är urfolksgrupper bäst på att bevara den. Detta till skillnad från den utarmande effekt som västerländska kulturer många gånger har haft.
När försök att skydda naturen började på 1800-talet, så gjordes det med uppfattningen att naturen behövde skyddas från alla människor. Inte bara exploaterande krafter som såg naturen som en outtröttlig resurs. Det skapade en stark och långvarig konflikt mellan naturreservat och urfolk, där miljontals människor blev tvångsförflyttade. Trots att flera grupper levt i harmoni med naturen under tusentals år.
Om vi spolar fram bandet till COP15, så har denna historia lett till det enorma engagemang som kretsade kring mötet. Delvis på de offentliga förhandlingarna, men framför allt runt dom. Mötet drog till sig några av de starkaste rösterna för naturen som finns idag. Där träffades representanter för urfolk från världens alla hörn och förenades i en imponerande röst för jorden.
Bland annat var det detta engagemang som pressade beslutsfattarna att äntligen belysa urfolkens betydelse i ramverket. Det internationella urfolksforumet för biologisk mångfald (IIFB) var tillsynes väldigt nöjda med resultatet. “Vi har talat och ni har hört oss, låt oss nu omsätta dessa ord i handling”, stod det i deras pressmeddelande från den 19 december, när ramverket antogs.
Vidare så poängterade IIFB att ramverket visar hänsyn för nästan alla de rekommendationer som de bidragit med till mötet. De ser en framtid av partnerskap framför sig där traditionell kunskap bidrar till bevarandet av biodiversiteten. Det låter nästan för bra för att vara sant.
Det tåls därför att tillägga att planen inte innebär några bindande åtaganden, och att detta kan göra ramverket ganska svagt. Kritiker har också lyft att flera av delmålen är för breda och kan komplicera implementeringen.
Men trots kritiken så går det inte komma ifrån det faktum att den biologiska mångfalden hamnar högre upp på den globala agendan. Miljökämpar har fått en efterlängtad plattform att stå på samtidigt som mänskliga rättigheter har sammanflätas med kampen. Det är anledning nog att fira.
För ju mer vi skyddar den biologiska mångfalden, ju mer skydd får vi själva mot de pågående klimatförändringarna. Det är en situation som alla vinner på. Utan mångfalden är vi dessutom som bambi på riktigt hal is, i allra bästa fall.
2022 avslutas med goda nyheter.
Tyvärr bidrar inte den svenska politiken till några sådana.
