Nästa år ska australierna folkomrösta om att ändra grundlagen för att stärka urbefolkningens politiska inflytande.
AUSTRALIEN | Beskedet kommer från premiärminister Anthony Albanese, som tillkännagav folkomröstningen under ett tal på en årlig festival i Woodford, Queensland.
– Nästa gång Woodfordfestivalen hålls kommer folkomröstningen att ha ägt rum. Det här blir en möjlighet för oss alla att göra vårt land rikare och ännu starkare, sade Albanese.
Något exakt datum är inte satt, och exakt hur inflytandet ska ges är inte bestämt. Ett förslag är att en grupp om 24 personer från hela landet ska väljas, en grupp som sedan ska tillfrågas om lagförslag men inte ges vetorätt.
Laborregeringen som valdes i maj lovade då en folkomröstning – men har fram till nu undvikit att fastställa datum eftersom frågan är infekterad.
Kritiker från höger har kampanjat emot reformen och sagt att den bara innebär ”ännu ett lager byråkrati”, medan förespråkarna menar att de eftersatta gruppernas rätt till politiskt inflytande behöver grundlagssäkras för att inte kommande regeringar ska kunna ändra på saken så lätt.
Den nuvarande grundlagen från 1901 nämner inte urinvånarna – aboriginer och invånarna på öarna i Torres sund mellan Australien och Papua Nya Guinea. De utgör omkring 900 000 av landets 25 miljoner invånare och har mycket sämre förutsättningar än majoriteten, vilket kan avläsas i statistiken: kortare medellivslängd, lägre andel med högre utbildning och överrepresentation i fängelserna.
1967 hölls en folkomröstning om att urinvånarna fullt ut skulle räknas som en del av befolkningen, vilket drygt 90 procent röstade för. 1962 fick de rätt att rösta i hela Australien, men först 1983 omfattades de av den lag som gör det obligatoriskt för australier att rösta i val.
