ISRAEL | Efter dryga förhandlingar och långtgående eftergifter från 73-årige Netanyahus sida, både gällande politik och ministerposter, svärs Israels nya regering in under torsdagen. Koalitionen bygger på samarbete med personer och partier som Netanyahu fortfarande har tillräckligt goda relationer med efter att ha svikit många under sina tidigare perioder som premiärminister.

Ytterhögerregeringen tillträder efter ett år som varit det våldsammaste på Västbanken på närmare 20 år, enligt Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Linnéuniversitetet. En nyckelfråga är hur den nya regeringen kommer att hantera våldet.

– Alla indikatorer pekar åt fel håll – mot att Västbanken går mot ytterligare instabilitet. Och nu får extrema politiker nyckelpositioner inom regeringen med väldigt stort inflytande på situationen på Västbanken, säger han.

Vill utvisa araber

Framför allt gäller det Itamar Ben-Gvir, tillträdande minister för nationell säkerhet, samt Bezalel Smotrich som blir finansminister och dessutom får kontroll över ockupationsmakten på Västbanken. De hårdföra politikerna i den tillträdande regeringen har väckt oro för ökade spänningar och en militär upptrappning på Västbanken.

– Extremisterna är fler och värre och mycket mer centralt placerade i regeringen än tidigare. Det finns ingen ände på historiska rasistiska uttalanden från både Smotrich och Ben-Gvir – så det finns stora farhågor på en rad områden, säger Anders Persson.

Smotrich och hans radikala blockkamrater har genom åren bland annat förespråkat en total annektering av Västbanken, utvisning av ”illojala araber” och att israeliska soldater ska få skjuta palestinier som kastar sten. Både Smotrich och Ben-Gvir är dessutom uttalat emot hbtqi-personers rättigheter.

Utökade bosättningar?

Flera av Netanyahus viktigaste allierade i den nya regeringen, däribland de flesta inom Smotrichs parti Religiös sionism, är ultranationalistiska bosättare som vill se en utvidgning av de judiska bosättningarna på Västbanken. Omkring 500 000 israeliska bosättare delar territorium med runt 2,5 miljoner palestinier på Västbanken – bosättningar som merparten av världens länder anser är olagliga.

USA, traditionellt en av Israels starkast allierade, har redan varnat den nya regeringen för ”handlingar som underminerar möjligheten till en tvåstatslösning”. Men i det koalitionsavtal som offentliggjordes på onsdagen stod utvidgade bosättningar högst på prioriteringslistan. Enligt avtalet ska en rad illegala bosättningar legaliseras och ockuperad mark ska annekteras. Anders Persson är bekymrad.

– Man gör klokt i att döma politikerna efter vad de gör i stället för vad de säger. Mycket återstår att se, säger han och fortsätter:

– Men av allt att döma lär regeringen få stora utmaningar gällande en rad frågor. Inte minst gällande relationerna med omvärlden.

"Häxbrygd"

– Hur mycket inflytande de mest extrema får politiskt är ännu oklart, säger Anders Persson.

– Farhågorna är tydliga och reella. Det betyder inte att de besannas, men det är ett potentiellt vägskäl för Israel.

Samtidigt är det palestinska stödet för våldsamheter gentemot Israel högre än på många år. 72 procent av palestinierna vill se fler väpnade grupper som kämpar mot Israel på Västbanken, enligt en opinionsundersökning från palestinska PCPSR. Anders Persson fruktar en alltmer upptrappad konflikt.

– Lägger man ihop den höga våldsnivån med det palestinska stödet för väpnat motstånd, plus den nya israeliska regeringen med starka extrema inslag, så har man en häxbrygd.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.