Redan första dagen på FN:s klimatmöte i Dubai klubbades en av de mest omstridda frågorna – fonden för fattiga länder som drabbas av skador orsakade av klimatförändringarna.
Trots stående ovationer möttes beslutet också av misst
KLIMAT | På förra årets klimatmöte i Egypten enades världens länder om en fond där rikare länder ska bidra ekonomiskt till fattigare länder som drabbas av skador och förluster i klimatförändringens spår.
Men många svåra frågor lämnades olösta, till exempel hur fonden ska fungera, vilka som ska kunna få pengar och vilka som ska betala.
Stående ovationer
Som första beslut på COP28 klubbades att fonden nu ska sjösättas. Det sker till en början under Världsbankens tak och bland de länder som kan bidra med pengar finns även Kina, Saudiarabien och andra oljeproducerande länder. Men allt sker på frivillig basis.
Beslutet möttes av applåder på mötet och flera länder tog till orda för att bidra till fonden.
Värden för mötet, Förenade arabemiraten, lovade 100 miljoner dollar, Tyskland lika mycket och EU stoppade in närmare 250 miljoner dollar. USA utlovade 17,5 miljoner dollar.
Förhoppningen är att fler rika länder nu ska följa efter med löften om finansiellt stöd. Det som hittills utlovats räcker inte på långa vägar för att ersätta för de skador och förluster som uppstår på grund av till exempel skyfall, stigande havsnivåer och extrem torka.
Fond måste fyllas
Enligt The Guardian visar studier på att det verkliga behovet ligger på uppemot 400 miljarder dollar om året.
Framstegen vi har gjort genom att etablera en fond för skador och förluster är enormt viktig för att nå klimaträttvisa, men en tom fond kan inte hjälpa vårt folk, säger Madeleine Diouf Sarr, ordförande för Gruppen för de 46 minst utvecklade länderna, rapporterar AFP.
Det återstår alltså en hel del innan fonden fyllts med pengar, och det återstår också en hel del innan fonden har kommit på plats och kan börja fungera.
En annan het fråga på klimattoppmötet är hur olja, kol och gas ska fasas ut – särskilt het eftersom mötet hålls i oljestaten Förenade arabemiraten och leds av vd:n för ett gigantiskt oljebolag.
Valet av Sultan al-Jaber är kontroversiellt. Han är vd för landets stora, nationella oljebolag Adnoc. En intressekonflikt som sticker i ögonen. Hur ska han kunna leda världens klimatförhandlingar? frågar sig kritiker.
Elefanten i rummet
Men al-Jaber tog sig an elefanten i rummet direkt i sitt inledningstal.
Det är nödvändigt att inte utesluta någon fråga, säger han.
Vi måste se till att de fossila bränslenas roll (för klimatförändringarna) inkluderas. Jag vet att det finns starka åsikter om att inkludera formuleringar om fossila bränslen och förnybar energi i förhandlingstexten.
Men det återstår att se vad de runt 200 länderna på plats i Dubai kan enas om under de kommande två veckorna. Många länder är beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning, andra producerar olja, kol och gas och är beroende av dessa intäkter.
Fossila bränslen är samtidigt orsaken till mycket av den globala uppvärmningen, och till att världens länder fortfarande är långt ifrån att nå klimatmålen.
Al-Jaber uppmanar alla länder att vara flexibla och ambitiösa i förhandlingarna, och att inte förlora Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grad ur sikte.
Vi står vid ett vägskäl. Den väg vi har rest på kommer inte att ta oss till målet i tid, säger al-Jaber.
Fakta: Fonden för skador och förluster
En av de stora stridsfrågorna i de internationella klimatförhandlingarna är vem som ska betala för de skador och förluster (”loss and damage”) som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna och som väntas bli ännu värre i framtiden.
I värsta fall kan det handla om förlust av människoliv men det kan också handla om förluster i termer av ekonomiska värden, trygghet i livsmedelsförsörjningen, tillgång till rent vatten och liknande.
Ur de fattigare ländernas perspektiv handlar det mycket om att få finansiellt stöd för att kompensera för skador och förluster. Men frågan handlar också om klimaträttvisa, att rikare länder, som har stått för den största delen av utsläppen, ska erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna.
Vid förra årets klimattoppmöte, COP27 i Egypten, lyckades länderna enas om att en särskild fond för skador och förluster ska upprättas. Hur den ska fungera har varit oklart, men under den första dagen av COP28 i Dubai kunde mötet fatta beslut om detta, utifrån ett antal rekommendationer som har tagits fram av en särskild kommitté.
