Han beskrivs som en underskattad, tyst kraft inom turkisk politik. Nu tar ”Turkiets Gandhi” fajten mot president Recep Tayyip Erdogan, som under två decennier har styrt det alltmer polariserade landet med järnhand. Frågan är om Kemal Kiliçdaroglu är tillräckligt karismatisk. Enligt opinionssiffrorna kan det bli en jämn kamp.
TURKIET | Det tog mer än ett årtionde och en rad bittra förluster för Kemal Kiliçdaroglu att säkra den samlade turkiska oppositionens förtroende och bli dess fackelbärare.
Den 74-årige, tystlåtne ekonomens framtoning – som ofta liknas vid Indiens frihetskämpe Mahatma Gandhis – står i skarp kontrast till 69-årige Recep Tayyip Erdogans mer bombastiska manér. Vinner Kiliçdaroglu valet i maj har han lovat ett Turkiet styrt genom samråd och konsensus. Dessutom vill han återgå till den parlamentariska demokrati som Erdogan 2018 slopade till förmån för ett presidentstyrt land.
– Vårt enda mål är att föra landet mot dagar av välstånd, fred och glädje, har Kiliçdaroglu sagt.
Kiliçdaroglu en ”tyst kraft”
En tidigare kollega beskriver Kiliçdaroglu som disciplinerad och hårt arbetande. Själv föredrar han att omtalas som en ”tyst kraft”, skriver nyhetsbyrån AFP.
Uppvuxen som nummer fyra i en syskonskara om sju hade Kiliçdaroglu en anspråkslös barndom. Han har tidigare pratat om uppväxten, om hur pappan kämpade för att sätta mat på bordet och hur han som ung pojke gick till skolan barfota med hål i kläderna, skriver nyhetssajten Middle East Eye.
Hans parti, socialdemokratiska Republikanska folkpartiet (CHP), är landets äldsta men har sedan 1990-talet varit utestängt från centralmakten i Ankara. CHP grundades av landsfadern Kemal Atatürk, som på 1920- och 30-talet moderniserade och sekulariserade spillrorna av det tidigare ottomanska imperiet, men också styrde likt en diktator.
Saknar karisma?
På senare år har Kiliçdaroglu breddat partiets attraktionskraft, bland annat genom att bilda allianser med andra oppositionspartier och tidigare ärkefiender. Han har också omfamnat landets minoriteter, inklusive kurderna. Kiliçdaroglu tillhör den historiskt förtryckta minoriteten aleviter, något han under åren dock inte skyltat särskilt mycket med.
Frågan är om 74-åringen är tillräckligt karismatisk för att utgöra ett verkligt hot mot Erdogan, som sedan han kom till makten 2003 har suttit stabilt på sin post, skriver Politico. Politiska bedömare –även Kiliçdaroglus egna anhängare – tvivlar på hans förmåga att nå den popularitet som krävs.
Exakt hur hans chanser ser ut är oklart, särskilt efter de dödliga skalven som drabbade Turkiet i februari. De senaste opinionsundersökningarna, från turkiska opinionsinstituten ALF samt privata ORC, visar att loppet är långt ifrån kört. Enligt ORC skulle 56,8 procent av väljarna rösta på Kiliçdaroglu om det var val i dag – och bara 43,2 procent på Erdogan.
Klart är i alla fall att Kiliçdaroglu inte saknar politisk erfarenhet eller visioner. CHP-ledaren har odlat sin ton och agenda i åratal, skriver AFP. Under en tid då få turkiska politiker vågade stå upp mot den sittande presidenten gjorde Kiliçdaroglu flera uppmärksammade utspel.
CHP-ledaren vandrade i protest
Efter det misslyckade kuppförsöket 2016 började Recep Tayyip Erdogan inskränka befolkningens demokratiska rättigheter och stärka sin egen makt. Parallellt begav sig Kiliçdaroglu ut på en 25 dagar lång ”rättvisemarsch” från Ankara till Istanbul. Tusentals anhängare med olika politisk och social bakgrund hakade på.
2019 var han arkitekten bakom den politiska plan som ledde till att Erdogans Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) fråntogs makten i flera städer – inte minst i Ankara och Istanbul, där regeringspartiet hade styrt i 25 år.
Efter de förödande skalven i sydöstra Turkiet i februari anklagade Kiliçdaroglu Erdogan och hans regering för att ha tillåtit korruption och byggfusk som ledde till de höga dödstalen.
Presidentkandidatens utrikespolitiska agenda är relativt okänd. Enligt Middle East Eye tros Kiliçdaroglu vilja styra Turkiet tillbaka mot väst – men samtidigt upprätthålla den sköra relationen med Vladimir Putins Ryssland.
