TURKIET | Det tog mer än ett årtionde och en rad bittra förluster för Kemal Kiliçdaroglu att säkra den samlade turkiska oppositionens förtroende och bli dess fackelbärare.

Den 74-årige, tystlåtne ekonomens framtoning – som ofta liknas vid Indiens frihetskämpe Mahatma Gandhis – står i skarp kontrast till 69-årige Recep Tayyip Erdogans mer bombastiska manér. Vinner Kiliçdaroglu valet i maj har han lovat ett Turkiet styrt genom samråd och konsensus. Dessutom vill han återgå till den parlamentariska demokrati som Erdogan 2018 slopade till förmån för ett presidentstyrt land.

– Vårt enda mål är att föra landet mot dagar av välstånd, fred och glädje, har Kiliçdaroglu sagt.

Kiliçdaroglu en ”tyst kraft”

En tidigare kollega beskriver Kiliçdaroglu som disciplinerad och hårt arbetande. Själv föredrar han att omtalas som en ”tyst kraft”, skriver nyhetsbyrån AFP.

Uppvuxen som nummer fyra i en syskonskara om sju hade Kiliçdaroglu en anspråkslös barndom. Han har tidigare pratat om uppväxten, om hur pappan kämpade för att sätta mat på bordet och hur han som ung pojke gick till skolan barfota med hål i kläderna, skriver nyhetssajten Middle East Eye.

Hans parti, socialdemokratiska Republikanska folkpartiet (CHP), är landets äldsta men har sedan 1990-talet varit utestängt från centralmakten i Ankara. CHP grundades av landsfadern Kemal Atatürk, som på 1920- och 30-talet moderniserade och sekulariserade spillrorna av det tidigare ottomanska imperiet, men också styrde likt en diktator.

Saknar karisma?

På senare år har Kiliçdaroglu breddat partiets attraktionskraft, bland annat genom att bilda allianser med andra oppositionspartier och tidigare ärkefiender. Han har också omfamnat landets minoriteter, inklusive kurderna. Kiliçdaroglu tillhör den historiskt förtryckta minoriteten aleviter, något han under åren dock inte skyltat särskilt mycket med.

Frågan är om 74-åringen är tillräckligt karismatisk för att utgöra ett verkligt hot mot Erdogan, som sedan han kom till makten 2003 har suttit stabilt på sin post, skriver Politico. Politiska bedömare –även Kiliçdaroglus egna anhängare – tvivlar på hans förmåga att nå den popularitet som krävs.

Exakt hur hans chanser ser ut är oklart, särskilt efter de dödliga skalven som drabbade Turkiet i februari. De senaste opinionsundersökningarna, från turkiska opinionsinstituten ALF samt privata ORC, visar att loppet är långt ifrån kört. Enligt ORC skulle 56,8 procent av väljarna rösta på Kiliçdaroglu om det var val i dag – och bara 43,2 procent på Erdogan.

Klart är i alla fall att Kiliçdaroglu inte saknar politisk erfarenhet eller visioner. CHP-ledaren har odlat sin ton och agenda i åratal, skriver AFP. Under en tid då få turkiska politiker vågade stå upp mot den sittande presidenten gjorde Kiliçdaroglu flera uppmärksammade utspel.

CHP-ledaren vandrade i protest

Efter det misslyckade kuppförsöket 2016 började Recep Tayyip Erdogan inskränka befolkningens demokratiska rättigheter och stärka sin egen makt. Parallellt begav sig Kiliçdaroglu ut på en 25 dagar lång ”rättvisemarsch” från Ankara till Istanbul. Tusentals anhängare med olika politisk och social bakgrund hakade på.

2019 var han arkitekten bakom den politiska plan som ledde till att Erdogans Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) fråntogs makten i flera städer – inte minst i Ankara och Istanbul, där regeringspartiet hade styrt i 25 år.

Efter de förödande skalven i sydöstra Turkiet i februari anklagade Kiliçdaroglu Erdogan och hans regering för att ha tillåtit korruption och byggfusk som ledde till de höga dödstalen.

Presidentkandidatens utrikespolitiska agenda är relativt okänd. Enligt Middle East Eye tros Kiliçdaroglu vilja styra Turkiet tillbaka mot väst – men samtidigt upprätthålla den sköra relationen med Vladimir Putins Ryssland.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.