KINA | Kinas nationella statistikbyrå planerar att genomföra en omfattande urvalsundersökning i november för att bättre kunna planera sin befolkningspolitik. Denna insats kommer som svar på den oro som myndigheterna känner över Kinas första befolkningsminskning på sex decennier och det snabba åldrandet i landet, rapporterar The Guardian.

Peking försöker nu snabbt att införa olika åtgärder för att öka landets sjunkande födelsetal. Dessa åtgärder inkluderar ekonomiska incitament och förbättrad barnomsorg.

Undersökningen kommer att fokusera på både städer och landsbygd över hela landet och förväntas ge värdefull information om förändringar i befolkningen.

Genom att övervaka befolkningsutvecklingen noggrant hoppas myndigheterna kunna skapa en stabil grund för formuleringen av nationell ekonomisk, social och befolkningsrelaterad politik för det kinesiska kommunistpartiet och regeringen.

Kina genomförde sin senaste folkräkning i november 2020, och resultaten visade då en avmattning i befolkningstillväxten, den långsammaste sedan den första moderna befolkningsundersökningen på 1950-talet. Det exakta antalet personer som kommer att undersökas i den kommande undersökningen har ännu inte specificerats.

Under november månad kommer representanter från en statlig undersökningsmyndighet att besöka hushåll och samla in uppgifter eller uppmana respondenterna att fylla i enkäter online.

Denna omfattande undersökning är av särskild vikt eftersom befolkningsutvecklingen har kopplats till landets övergripande styrka och ”föryngring”, en term som ofta nämns i statliga medier. Detta sker mitt i den ökande oron från medborgarna om de utmaningar som är förknippade med att uppfostra barn.

Flera faktorer har påverkat beslutet att skaffa barn, inklusive höga kostnader för barnomsorg och den svårighet som kvinnor upplever när de behöver avbryta sina karriärer. Dessutom har könsdiskriminering och traditionella stereotyper kring kvinnors roll i att ta hand om barnen fortsatt att vara utbredda i hela landet.

Trots att myndigheterna har ökat sin retorik kring delningen av ansvar för barnuppfostran, är pappaledigheten fortfarande begränsad i de flesta provinser. Detta är en av de utmaningar som landet står inför när det försöker hantera frågan om befolkningsminskningen och det sjunkande födelsetalet.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto