SLOVAKIEN | Människor med låga inkomster och pensionärer hör till de som inte längre klarar av att försörja sig när matpriserna har skenat iväg i Slovakien. I huvudstaden Bratislava har organisationen Vagus märkt att nya grupper söker sig till dem. Innan levnadskostnaderna skenade iväg vände sig deras verksamhet främst till hemlösa men nu återfinns både låginkomsttagare och pensionärer i brödkön.

– Många hemlösa människor exkluderas eller glöms bort i regeringens politik: vi saknar data över hur stort det här antalet är och de som fattar besluten glömmer regelbundet bort dem, säger Vagus chef Alexandra Karova till Balkan Insight.

Milan Krajnak, minister för sociala frågor och familj, har föreslagit att pengar skall skjutas till för att hjälpa omkring 50 000 personer i landet som inte har kunnat klara sitt uppehälle. Även om stödet välkomnas av många – är Alexandra Karova och hennes kollegor på Vagus oroliga för att det inte kommer att nå de allra mest sårbara, som människor som redan är hemlösa.

De ser flera likheter med covidpandemin då nedstängningen av samhället drabbade de utan bostad mycket hårt. Flera personer fick istället böter för att de vistades på Bratisalavas gator även om de – enligt officiella uppgifter– var hemmahörande i andra kommuner och därmed skulle befinna sig i dessa under coronarestriktionerna.

I Slovakien har priserna på många basvaror stigit mer än i andra EU-länder. Enligt statistik från EU-kommissionen hade priset på ägg i januari i år stigit med 30 procent jämfört med samma månad föregående år. I Slovakien hade dock priset gått upp hela 79 procent på just ägg.

Euractiv skriver att inflationen på matvaror har varit 29 procent i landet, från februari 2022 till samma månad 2023. Jordbruksminister Samuel Vlčan tillkännagav i slutet av mars att priset på 400 produkter som säljs i åtta stora matbutiker runt om i landet skall sänkas under tre månader. Därefter återstår det att se om priserna kommer vara kvar på den här nya, lägre nivån eller om de kommer att återgå till nivån de låg på innan sänkningen.

Martin Krajčovič, chef för den Slovakiska handelskammaren, sade till Euractiv att hoppet är att detta skall gynna både konsumenter och slovakiska matproducenter.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.