NORDIRLAND | Denna måndag är det 25 år sedan Långfredagsavtalet ingicks, vilket hejdade den blodiga konflikt som hade härjat på Nordirland i flera årtionden. Sunak gör sig redo att ta emot internationella dignitärer – bland dem USA:s president Joe Biden – med anledning av detta.
Bidens besök visar att avtalet fortsatt har ett ”väldigt internationellt stöd från våra närmast allierade”, enligt Rishi Sunak.

”Men framför allt bygger det på kompromiss i själva Nordirland”, meddelar han i ett skriftligt utskick, enligt brittiska medier.

Het gränsfråga

Den stora kompromissen har stävjat det mesta av våldet, men i regionparlamentet Stormont i Belfast är det fortsatt mycket som skaver. De senaste årens brexitprocess har följts av en oro för hur det ska gå när gränsen mellan Irland och Nordirland också blir en gräns mellan Storbritannien och EU.

Efter att hans företrädare försökt flera gånger slöt Rishi Sunak nyligen en ny överenskommelse med EU, kallad Windsor-ramverket. Unionister, som förespråkar ett brittiskt Nordirland, anser dock att detta i för hög grad skiljer Nordirland från övriga Storbritannien.

Det stora unionistpartiet DUP har därför bojkottat allt arbete i det regionala parlamentet Stormont, som enligt just Långfredagsavtalet bygger på att partierna deltar och kompromissar sinsemellan. Därför har Nordirland inte kunnat regeras ordentligt.

Rishi Sunak besökte Nordirland i samband med att den nya överenskommelsen tillkännagavs och sade då att den ger Nordirland en ”ofattbar” och privilegierad möjlighet, då landsänden (till skillnad från England, Skottland och Wales) får ha kvar en fot på EU:s inre marknad.

Inga prognoser

Nu måste det regionala styret återuppta arbetet, meddelar den brittiske premiärministern.

”Vi står beredda att arbeta tillsammans med våra partner i den irländska regeringen och lokala partier för att se till att institutionerna kommer igång med verksamheten igen så snart som möjligt”, lyder hans uttalande.
Joe Biden anländer till Belfast på tisdag. Inför besöket har den Irlandsättade presidenten hyllat det nya Windsor-ramverket som ett avgörande steg för Nordirlands framtid.

Storbritanniens Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris var dock inte fullt så optimistisk när han tillfrågades i BBC Radio om när det nordirländska parlamentet kan börja jobba igen.

– Den som kan förutse ett datum när styret i Nordirland är tillbaka skulle kunna vara en person som kan sälja dig en fyrklöver. Ingen vet när det är tillbaka, sade han då.

Martin Mederyd Hårdh/TT

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.