AFGHANISTAN | När talibanerna återtog makten i Afghanistan sensommaren 2021 hade en hungerkris redan tagit fart. Utebliven snö har lett till torka flera år i rad och uteblivna skördar i ett land där jordbruket är livsviktigt. På vintern har temperaturen nått ned till ett 30-tal minusgrader på sina håll och sårbara människor har frusit ihjäl.

– Man kan inte tänka på några långsiktiga prioriteringar just nu. Man kan bara gå in för att möta de mest akuta behoven, säger Sudipta Kumar, som leder hjälporganisationen Actionaids arbete i Afghanistan under ett besök i Stockholm.

– De humanitära behov vi känner till är enorma. Och de resurser som finns för Afghanistan är inte tillräckliga.

Lokala kontakter

Kumar och hans kollegor har fortsatt att arbeta i landet, men det har blivit svårare. Dels har det internationella utvecklingsstödet strypts och dels får organisationens kvinnliga medarbetare inte längre komma till jobbet.

Talibanerna sade sig till en början vilja regera på ett mer måttfullt sätt än tidigare. Men steg för steg har landets kvinnor kringskurits enligt rörelsens religiösa och kulturella dogmer. I slutet av fjolåret förbjöds kvinnor att arbeta för organisationer som inte styrs av staten.

– Vi har fått pausa viss verksamhet tills vi får mer klarhet i vad vi får göra och inte får göra. Det har också gjorts undantag av myndigheterna när det gäller vård och grundskola, där kvinnor får gå och arbeta, så det har gett oss lite marginaler, säger Sudipta Kumar.

Lokala lösningar?

När kvinnor underställs män landet över blir det svårare att nå de kvinnor som behöver hjälp. Men det är möjligt även under den nya regimens lagstiftning, enligt Actionaid-chefen.

– Vi kan inte avbryta allt vårt arbete på grund av begränsningarna, utan vi försöker finna lokala lösningar som är kulturellt lämpliga och acceptabla sett till rådande seder och traditioner, säger Kumar.

Det sker i dialog med lokala myndigheter, byäldstar och religiösa ledare.

– Om vi inte fortsätter att arbeta så blir det svårt att möta folkets behov. Det uppstår såklart vissa hinder på vägen, men så är det överallt, inte bara här. Vi har hittat lösningar och lyckats nå de mest marginaliserade grupperna.

"Bygga förtroende"

Om den akuta hjälpen inte trappas upp så kommer svälten att bli ännu värre, anför Sudipta Kumar. Han anser att omvärlden dessutom behöver återuppta biståndet för att utveckla Afghanistan, då det är av högsta vikt att landet får ett fungerande jordbruk.

– Vår vädjan är att det internationella samfundet, inklusive Sverige, behåller fokus på Afghanistan.

TT: Men hur mycket kan man lita på talibanerna?

– Det är svårt för mig som arbetar humanitärt att svara på, men jag tycker att det hela tiden har funnits en respekt i våra förhandlingar med myndigheterna, men det kan alltid variera mellan aktörer, säger Sidupta Kumar, som vill understryka att FN och hjälporganisationer som Actionaid har utförliga mekanismer som ska se till att stödet hamnar hos rätt personer.

– Vi måste hitta sätt att arbeta med och bygga upp ett förtroende hos myndigheterna där, och förbli i kontakt med dem. Att dra sig tillbaka kommer aldrig att leda till några lösningar.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.