THAILAND | Söndag 14 maj går thailändarna till valurnorna. Parlamentsvalet ses av många som en kamp mellan de rojalistiska och militärstödda regeringspartierna och den demokratiska och reformvänliga oppositionen.

Släkten Shinawatra, som under många år har spelat en framträdande roll inom den thailändska politiken, representeras den här gången av Paetongtarn Shinawatra. Den 36-åriga ledaren för oppositionspartiet Pheu Thai är delvis utbildad i Storbritannien och dotter till den avsatte premiärministern Thaksin Shinawatra.

Det är tredje gången en medlem i den mäktiga familjen ger sig in i kampen om den politiska makten i Thailand.

Först ut var telekommagnaten Thaksin Shinawatra, som två gånger valdes till landets premiärminister innan han i september 2006 störtades i en militärkupp. Därefter följde hans syster Yingluck Shinawatra, som satt på posten 2011–2014 och därefter avsattes av Thailands författningsdomstol.

Leder i mätningarna

De senaste opinionsmätningarna tyder på att Pheu Thai har medvind bland de thailändska väljarna. Paetongtarn Shinawatra, som varit höggravid under stora delar av valkampanjen, meddelade också vid en presskonferens i början av maj att hon hoppas gå segrande ur valstriden, skriver The Guardian.

– Vi vill ha en jordskredsseger så att Pheu Thai kan bilda regering och förverkliga våra löften till folket, sade hon.

Under evenemanget, som hölls bara dagar efter förlossningen, visades även den nyfödde sonen upp för medieuppbådet.

Kritisera kungahuset?

I parlamentsvalet ställs Paetongtarn Shinawatra bland annat mot den sittande premiärministern Prayut Chan-O-Cha, som tog makten i en militärkupp 2014.

Prayut Chan-O-Cha meddelade i januari att han i valet skulle ställa upp för det nybildade Phak Ruam Thai Sang Chart – i stället för det regeringsledande Palang Pracharath-partiet.

Phak Kao Klai är ytterligare en av huvudkrafterna i valet. Partiet, under ledning av Pita Limjaroenrat, är populärt bland unga väljare som vill se demokratiska reformer. Det är också det enda som vill reformera den omtalade lagstiftning som slår fast att kritik av monarkin kan leda till långa fängelsestraff.

Även den tidigare generalen Prawit Wongsuwan, som fram tills nyligen var en av Prayut Chan-O-Chas allierade, kandiderar i valet för partiet Palang Pracharath.

Kontroversiell släkt

Det faktum att ytterligare en medlem av släkten Shinawatra kandiderar i ett parlamentsval riskerar att reta upp känslorna bland många konservativa väljare, enligt Prajak Kongkirati, statsvetare från universitetet Thammasat i Bangkok.

– Många människor älskar dem, men många konservativa motsätter sig också Thaksin och hans släkt, säger han.

Bara dagar före valet har också ett Twitterinlägg från Thaksin Shinawatra, som 2008 gick i landsflykt efter att ha avsatts från premiärministerposten, lett till att temperaturen i valkampanjen stigit.

”Jag har beslutat att resa hem i juli för att ta hand om mina barnbarn. Jag ber er förlåta mig. Jag har inte träffat min familj på nästan 17 år och jag är gammal”, twittrar den avsatte premiärministern.

Paetongtarn Shinawatra hävdar å sin sida att hon, trots sitt politiska arv, står på egna ben.

– Jag är och kommer alltid att vara min fars dotter – men jag fattar mina egna beslut, sade partiledaren nyligen under ett valmöte.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.