Nyheter

Klimatet och Ukraina driver rekordmånga på flykt

Somalier som flytt torkan på Afrikas horn, som är den värsta att drabba regionen på 40 år, anländer till ett flyktingläger utanför Mogadishu i juni 2022.

71 miljoner människor befann sig på flykt vid fjolårets slut – fler än någonsin.
Klimatförändringar och allt fler eskalerande konflikter pekas ut som bidragande orsaker.

MIGRATION | Miljoner människor tvingades lämna sina hem 2022. Överlappande kriser, konflikter och naturkatastrofer ledde till att antalet internflyktingar i världen steg till rekordhöga nivåer, enligt en rapport från Norsk flyktinghjälp (NRC).

NRC:s siffra innebär en 20-procentig ökning från föregående år. Massförflyttningar på grund av kriget i Ukraina och monsunregn i Pakistan innebar dessutom att många människor tvingades fly flera gånger om under ett och samma år, enligt rapporten.

Förvärrar sårbarheter

Siffrorna är ”extremt höga”, säger Alexandra Bilak, chef för Flyktinghjälpens center för observation av internflyktingar (IDMC), till nyhetsbyrån AFP.

– Stora delar av ökningen berodde så klart på kriget i Ukraina, men också på översvämningar i Pakistan och på nya och redan pågående konflikter världen över. Och på ett antal plötsliga och långsamt debuterande katastrofer som vi sett från Amerika och hela vägen till Stillahavsregionen.

Konflikter och katastrofer i kombination förvärrade människors redan existerande sårbarheter och ojämlikheter förra året, uppger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland i ett pressmeddelande.

En "perfekt storm"

I pressmeddelandet nämns bland annat effekterna av väderfenomenet La Niña.

”Det har utlöst fördrivningar i en omfattning som aldrig tidigare skådats”, säger Egeland och fortsätter:

”Kriget i Ukraina drev också på en global livsmedelskris som drabbade internflyktingar hårdast. Den här perfekta stormen har undergrävt år av framsteg som gjorts för att minska den globala hungern och undernäringen.”

Den dystra trenden väntas inte vända i år. Snarare tros ännu fler människor drivas på flykt under 2023, konstaterar rapporten, delvis på grund av ”nya” konflikter så som Sudan. Sedan våldsamheter bröt ut i Sudan i mitten av april har fler än 700 000 människor redan tvingats fly, enligt siffror från FN.
Samtidigt genomlider miljoner människor på Afrikas horn den värsta torkan på 40 år.

Fakta: Internflyktingar

Förflyttningarna inom Ukraina uppgick 2022 till 17 miljoner människor. I Pakistan drevs åtta miljoner människor på flykt inom det egna landet.

16,5 miljoner människor tvingades samtidigt lämna sina hem i Afrika söder om Sahara, över hälften av dem på grund av väpnade konflikter.

Flest nya internflyktingar 2022 stod Demokratiska republiken Kongo samt Etiopien för.

Nästan tre fjärdedelar av världens internflyktingar finns i så få som tio länder: Syrien, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Ukraina, Colombia, Etiopien, Jemen, Nigeria, Somalia och Sudan.

Många av dem är på flykt sedan åratal tillbaka, till följd av svårlösta konflikter som gör att de inte kan vända hem och samtidigt fortsätter att tvinga nya människor på flykt.

Källa: Norsk flyktinghjälp/IDMC.

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.