Publicerad 11 maj, 2023
NyheterEU-rätten får inte bli ett hinder för en skärpt svensk migrationspolitik. Det är nu regeringen och SD överens om.
– Jag är nöjd. Det här är den linje vi drivit, säger Ludvig Aspling (SD).
SVERIGE | M, KD, L och SD är överens om en gemensam linje gällande EU:s migrationspakt.
– Ja, och det upplever jag att vi har varit hela vägen. Vi är överens om att det paradigmskifte som pågår nationellt måste gå hand i hand med arbetet på EU-nivå, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Migrationspakten blottade tidigare i våras sprickor i regeringssamarbetet. Efter att Europaparlamentet sade ja till migrationspakten i april twittrade SD-toppen Mattias Karlsson att regeringen måste stoppa pakten i EU-parlamentets tappning.
”Om inte så har jag svårt att se hur grunden för vårt samarbete skall kunna bestå”, skrev han.
Att Tidöpartierna nu enats är betydelsefullt, enligt SD.
– Det viktigaste är att Sverige inte står bakom idén om tvingande omfördelning, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson.
Han framhåller att det gäller även i en krissituation.
Den ”tvingande omfördelningen” – som av förespråkarna räknas in i begreppet ”obligatorisk solidaritet” – är något som SD varit mycket kritiskt mot. Nu uppger samtliga Tidöpartier att de står bakom samma linje.
Det blir Maria Malmer Stenergards uppgift att driva linjen i förhandlingarna i EU:s ministerråd, där ministrar från medlemsländernas regeringar sitter.
– I rådet ligger obligatorisk omfördelning av asylsökande över huvud taget inte på bordet och jag bedömer att man kommer att landa i en stramare inriktning än vad Europaparlamentet har, säger hon.
Migrationsministern har inte skrivit under den debattartikel i Svenska Dagbladet från Tidöpartierna om överenskommelsen, utan där står i stället Viktor Wärnick, socialförsäkringsutskottets ordförande, som representant för M. Malmer Stenergard påpekar att Sverige som ordförandeland ska ha en mer neutral position i förhandlingarna.
– Det här (budskapet i debattartikeln) menar jag sannolikt tar sikte på vilken linje man kommer att driva efter det svenska ordförandeskapet, säger hon.
Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Anders Ygeman anser att det är SD som fått vika ned sig här.
– För två veckor sedan sade de att migrationspakten var ett liberalt påfund som måste stoppas för att de skulle vara kvar i regeringen. Och nu ställer de upp på migrationspakten.
Han betraktar frågan om tvingande omfördelning av asylsökande som en ickefråga, eftersom det inte finns något medlemsland som skulle stödja en sådan, säger han.
– Det är klart att det hade varit önskvärt om vi hade förmått länder i EU att ta ett större gemensamt ansvar. Men det är ingenting som är på bordet över huvud taget och därför heller ingenting som vi behöver ta ställning till.
Regeringens linje skiljer sig enligt Ygeman inte från Socialdemokraternas.
– Sverige har samma position i dag som när jag var migrationsminister, säger han.
Planen var tidigare att Sverige under EU-ordförandeskapet skulle lyckas ena medlemsländerna i ministerrådet om pakten. Men det är oklart om den tidsplanen håller. Malmer Stenergard konstaterar att det är en ”diger uppgift”.
– Vi har kommit ganska långt i förhandlingarna, jag upplever att det finns ett momentum. Men det är klart att många utestående frågor är kvar.
Efter att ministerrådet enats väntar slutförhandlingar med EU-parlamentet.
EU:s målsättning är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.
