SVERIGE | M, KD, L och SD är överens om en gemensam linje gällande EU:s migrationspakt.

– Ja, och det upplever jag att vi har varit hela vägen. Vi är överens om att det paradigmskifte som pågår nationellt måste gå hand i hand med arbetet på EU-nivå, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Migrationspakten blottade tidigare i våras sprickor i regeringssamarbetet. Efter att Europaparlamentet sade ja till migrationspakten i april twittrade SD-toppen Mattias Karlsson att regeringen måste stoppa pakten i EU-parlamentets tappning.

”Om inte så har jag svårt att se hur grunden för vårt samarbete skall kunna bestå”, skrev han.

Mot obligatorisk fördelning

Att Tidöpartierna nu enats är betydelsefullt, enligt SD.

– Det viktigaste är att Sverige inte står bakom idén om tvingande omfördelning, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson.
Han framhåller att det gäller även i en krissituation.

Den ”tvingande omfördelningen” – som av förespråkarna räknas in i begreppet ”obligatorisk solidaritet” – är något som SD varit mycket kritiskt mot. Nu uppger samtliga Tidöpartier att de står bakom samma linje.

Det blir Maria Malmer Stenergards uppgift att driva linjen i förhandlingarna i EU:s ministerråd, där ministrar från medlemsländernas regeringar sitter.

– I rådet ligger obligatorisk omfördelning av asylsökande över huvud taget inte på bordet och jag bedömer att man kommer att landa i en stramare inriktning än vad Europaparlamentet har, säger hon.

Ska driva efter ordförandeskapet

Migrationsministern har inte skrivit under den debattartikel i Svenska Dagbladet från Tidöpartierna om överenskommelsen, utan där står i stället Viktor Wärnick, socialförsäkringsutskottets ordförande, som representant för M. Malmer Stenergard påpekar att Sverige som ordförandeland ska ha en mer neutral position i förhandlingarna.

– Det här (budskapet i debattartikeln) menar jag sannolikt tar sikte på vilken linje man kommer att driva efter det svenska ordförandeskapet, säger hon.

Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Anders Ygeman anser att det är SD som fått vika ned sig här.

– För två veckor sedan sade de att migrationspakten var ett liberalt påfund som måste stoppas för att de skulle vara kvar i regeringen. Och nu ställer de upp på migrationspakten.

Han betraktar frågan om tvingande omfördelning av asylsökande som en ickefråga, eftersom det inte finns något medlemsland som skulle stödja en sådan, säger han.

– Det är klart att det hade varit önskvärt om vi hade förmått länder i EU att ta ett större gemensamt ansvar. Men det är ingenting som är på bordet över huvud taget och därför heller ingenting som vi behöver ta ställning till.

Regeringens linje skiljer sig enligt Ygeman inte från Socialdemokraternas.

– Sverige har samma position i dag som när jag var migrationsminister, säger han.

"En diger uppgift"

Planen var tidigare att Sverige under EU-ordförandeskapet skulle lyckas ena medlemsländerna i ministerrådet om pakten. Men det är oklart om den tidsplanen håller. Malmer Stenergard konstaterar att det är en ”diger uppgift”.

– Vi har kommit ganska långt i förhandlingarna, jag upplever att det finns ett momentum. Men det är klart att många utestående frågor är kvar.

Efter att ministerrådet enats väntar slutförhandlingar med EU-parlamentet.

EU:s målsättning är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.