Irans regim avrättar många fler människor, enligt organisationer som för protokoll över förtrycket i landet.
Till följd av de väldiga protesterna sägs människor bli hängda i avskräckande syfte.
IRAN | Under förra året genomfördes allra minst 582 avrättningar i Iran, enligt den Norgebaserade organisationen Iran Human Rights (IHR) och Frankrikebaserade ECPM.
Det är en stor ökning från de 333 avrättningar som observerades året innan – och det högsta antalet i landet sedan 2015.
Under 2022 var Irans hårdföra regim också hårt ansatt av de landsomfattande och ovanligt stora protester som skedde till följd av att den 22-åriga kvinnan Mahsa Zhina Aminis död i den iranska moralpolisens förvar.
Myndigheterna slog tillbaka mot detta bland annat genom att låta hänga fyra män som deltagit i protesterna och anklagats för brott i samband med dem.
Det fick omvärlden att reagera ännu skarpare mot det iranska styret.
– De internationella reaktionerna på dödsdomarna mot demonstranter har gjort det svårt för den islamiska republiken att fortsätta med sina avrättningar, säger IHR:s ledare Mahmood Amiry Moghaddam, som bedömer att regimen i stället har hittat offer som väcker mindre ilska.
– För att kompensera för detta, och för att sprida skräck bland folk, har myndigheterna trappat upp avrättningar för icke-politiska brottsanklagelser.
Ytterligare omkring 100 personer som fällts till följd av protesterna har antingen dömts till döden eller riskerar att bli det, enligt organisationernas rapport.
Bakgrund: Protesterna i Iran
Den största protestvågen som skakat Iran på många år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.
Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september för att hon inte ansågs bära sin huvudsjal på korrekt vis.
Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och drabbats av vad polisen hävdar var en hjärtattack. Detta bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled Amini på sjukhus efter att ha legat i koma.
Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig huvudduken och skanderade slagord mot regimen. Protesterna spred sig snabbt över landet och har sedan dess kommit att handla om mycket mer än bara den obligatoriska slöjan.
Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.
Hundratals har dödats och tiotusentals har gripits.
