Publicerad 14 april, 2023
NyheterPåskhelgens gigantiska militärövning runt Taiwan visar enligt Kina att landets styrkor är beredda att krossa alla försök till ”taiwanesiskt oberoende”.
Övningen kanske är avslutad men inte trycket mot Taiwan, säger Kinakännaren Niklas Swanström.
TAIWAN | Tolv kinesiska krigsfartyg och 91 flygplan, varav 54 i det taiwanesiska luftförsvarets så kallade identifikationszon. Kinas militära närvaro kring Taiwan i måndags var den högsta en enskild dag sedan 2021, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Den kinesiska muskelspänningen hade då pågått i tre dagar. Enligt Peking avslutades den på måndagen, men fortfarande dagen efter noterades militär närvaro nära Taiwan, enligt öns försvarsdepartement.
Bland annat cirkulerade kinesiska plan nära identifikationszonen (på engelska ”air defence identification zone”, förkortat Adiz), ett ensidigt utropat område som är avsevärt större än Taiwans luftrum.
Att en kinesisk militär insats i området faktiskt kommer att äga rum är allt mer sannolikt, säger Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD).
– Däremot tror jag inte att det nödvändigtvis är stora ön i Taiwan man anfaller utan snarare öar runtomkring. Man kommer att öka det här trycket. Man kommer att visa att man menar allvar och det här kommer att resultera i militära konfrontationer. En fullskalig invasion i det här läget är inte omöjlig men samtidigt inte heller det mest sannolika.
Kina har länge varit tydligt med att landet inte avser att acceptera ett självständigt Taiwan, en ståndpunkt som nu har upprepats än en gång. Men för Taiwan är det antagligen inte självständighet som är kärnfrågan, utan att man vill ha ett internationellt utrymme och inte behöva gå via Peking, säger Niklas Swanström.
– När jag pratar med taiwanesiska kollegor så säger de att det inte är något nytt i den här utvecklingen, men att det blir värre och värre eftersom trycket ökar kontinuerligt. Och sedan får man också titta på vad det här syftar till, att isolera Taiwan, säger han.
Den storskaliga styrkedemonstrationen inleddes efter att Taiwans president Tsai Ing-Wen träffade USA:s representanthus talman Kevin McCarthy i Los Angeles förra veckan. Militärövningen är den största sedan McCarthys företrädare på talmansposten, Nancy Pelosi, i somras besökte Taiwan.
Även då fokuserade övningen bland annat på att skära av Taiwans försörjningsvägar.
– Vad Kina har gjort är att man har flyttat fram två steg och backar ett och så hävdar man att det är en kompromiss, att Kina visar god vilja. Men man ökar hela tiden trycket, säger Niklas Swanström.
– Personligen tycker jag att den som bestämmer om Taiwan ska vara självständigt eller inte – det är inte Washington och det är inte Stockholm och inte Beijing (Peking). Det måste bestämmas av taiwaneser i demokratiska val.
Taiwan består av en huvudö och flera mindre öar i Stilla havet, öster om det asiatiska fastlandet. Nationen fungerar i praktiken som en självständig och demokratisk stat, men erkänns som sådan av endast en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska ingå i Kina.
Konflikten går tillbaka till 1949, då det kinesiska nationalistpartiet Kuomintang under ledning av Chiang Kai-Shek retirerade till Taiwan efter inbördeskriget mot kommunisterna. Taiwan, som formellt benämns som Republiken Kina, representerade Kina i FN fram till 1971, då kommunistregimen i Peking tog över den funktionen. Sedan dess har Taiwan varit diplomatiskt isolerat, men tack vare en utvecklad exportekonomi och högteknologisk industri har landet klarat sig bra ändå.
Landet styrs sedan 2016 av Demokratiska progressiva partiet (DPP), med president Tsai Ing-Wen. DPP förespråkar formell självständighet, medan Kuomintang säger nej både till självständighet och ett enande med Kina.
Kina accepterar inte att andra länder har relationer med både Peking och det taiwanesiska styret i Taipei.
