TAIWAN | Tolv kinesiska krigsfartyg och 91 flygplan, varav 54 i det taiwanesiska luftförsvarets så kallade identifikationszon. Kinas militära närvaro kring Taiwan i måndags var den högsta en enskild dag sedan 2021, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Den kinesiska muskelspänningen hade då pågått i tre dagar. Enligt Peking avslutades den på måndagen, men fortfarande dagen efter noterades militär närvaro nära Taiwan, enligt öns försvarsdepartement.

Bland annat cirkulerade kinesiska plan nära identifikationszonen (på engelska ”air defence identification zone”, förkortat Adiz), ett ensidigt utropat område som är avsevärt större än Taiwans luftrum.

"Menar allvar"

Att en kinesisk militär insats i området faktiskt kommer att äga rum är allt mer sannolikt, säger Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD).

– Däremot tror jag inte att det nödvändigtvis är stora ön i Taiwan man anfaller utan snarare öar runtomkring. Man kommer att öka det här trycket. Man kommer att visa att man menar allvar och det här kommer att resultera i militära konfrontationer. En fullskalig invasion i det här läget är inte omöjlig men samtidigt inte heller det mest sannolika.

Kina har länge varit tydligt med att landet inte avser att acceptera ett självständigt Taiwan, en ståndpunkt som nu har upprepats än en gång. Men för Taiwan är det antagligen inte självständighet som är kärnfrågan, utan att man vill ha ett internationellt utrymme och inte behöva gå via Peking, säger Niklas Swanström.

– När jag pratar med taiwanesiska kollegor så säger de att det inte är något nytt i den här utvecklingen, men att det blir värre och värre eftersom trycket ökar kontinuerligt. Och sedan får man också titta på vad det här syftar till, att isolera Taiwan, säger han.

"God vilja"

Den storskaliga styrkedemonstrationen inleddes efter att Taiwans president Tsai Ing-Wen träffade USA:s representanthus talman Kevin McCarthy i Los Angeles förra veckan. Militärövningen är den största sedan McCarthys företrädare på talmansposten, Nancy Pelosi, i somras besökte Taiwan.

Även då fokuserade övningen bland annat på att skära av Taiwans försörjningsvägar.

– Vad Kina har gjort är att man har flyttat fram två steg och backar ett och så hävdar man att det är en kompromiss, att Kina visar god vilja. Men man ökar hela tiden trycket, säger Niklas Swanström.

– Personligen tycker jag att den som bestämmer om Taiwan ska vara självständigt eller inte – det är inte Washington och det är inte Stockholm och inte Beijing (Peking). Det måste bestämmas av taiwaneser i demokratiska val.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto