Regeringen och Sverigedemokraterna förhandlar fortfarande om hur mycket reduktionsplikten ska sänkas.
Men Naturvårdsverkets budskap till regeringen är tydligt – inblandningen av biobränslen i bensin och diesel kan bara sänkas under en kort period om Sverige ska nå klimatmålen till 2030.
KLIMAT | Naturvårdsverket har på torsdagen lämnat sitt underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras i höst. Detta trots att det inte kommit något besked om hur mycket reduktionsplikten ska sänkas nästa år. Därför har det inte gått att göra en fullständig rapport, eftersom man inte vet hur mycket utsläppen kommer att öka.
Regeringen och SD har lovat att sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå. Vad det innebär är dock oklart och partierna förhandlar fortfarande om vilken nivå som ska gälla.
I Naturvårdsverkets rapport finns därför olika scenarier: Klart är att Sveriges klimatmål till 2030 inte kommer att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls.
– Vi har 4,5 miljoner fossilbilar som kör omkring på gatorna och som drivs med bensin eller diesel. Reduktionsplikten kommer att vara avgörande för att minska utsläppen. Blir den noll kommer vi inte att nå något av 2030-målen, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning under en presskonferens.
Klimatmålen till 2030, som sju av åtta riksdagspartier står bakom, innebär bland annat att utsläppen från transporter ska minska med 70 procent jämfört med 2010.
Med en sänkt reduktionsplikt blir det också svårare för Sverige att klara EU:s krav på utsläppsminskningar.
– Om de beslut som har fattats om reduktionsplikten skulle ligga kvar så kommer vi kunna nå målen. Nu vet vi inte vad regeringen kommer att sätta för nivå, säger Anna-Karin Nyström, chef på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket till TT.
Hon menar att det viktigaste medskicket till regeringen är inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, är avgörande för att nå klimatmålen till 2030.
Förslag till regeringen
Rapporten innehåller hela 45 förslag till regeringen. Förutom behovet av reduktionsplikt har den fokus på tydliga ramverk och incitament för omställning. Till exempel att underlätta för kommuner att planera för vindkraft.
Trots att mycket är osäkert, bland annat på grund av att framtiden för reduktionsplikten är oklar, så bedömer Naturvårdsverket att avståndet till klimatmålet 2045 minskar. Då ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, enligt beslut i riksdagen.
Naturvårdsverkets analyser visar att förutsättningarna för att Sverige ska lyckas med klimatomställningen har förbättrats på lång sikt. Bland annat ser de en ökad investeringsvilja inom näringslivet.
"Krävs långsiktiga politiska beslut"
Ekonomiska incitament och klimatpolitiska styrmedel är centrala för att nå både 2030 och 2045-målen enligt Naturvårdsverket. Ett exempel där det saknas ekonomiska incitament är att minska läckaget av koldioxid från bland annat skog och jordbruk.
– Regeringen har pratat om den permanenta våtmarksatsningen som central för att binda mer kol. Vi ser utmaningar i att det har satsas ganska låga belopp på det och det som satsas är inte riktat. Vissa marker är mer lämpade än andra för att ge just klimatnytta vilket man behöver ta hänsyn till, säger Anna-Karin Nyström.
– För att ta tillvara dessa förutsättningar behöver klimatpolitiken få en framträdande roll i alla relevanta politikområden. Det krävs långsiktiga politiska beslut som har en bred förankring och håller över tid, säger Stefan Nyström.
Vart fjärde år ska regeringen, enligt klimatlagen, presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Naturvårdsverket har i uppgift att ta fram underlag till denna.
