NICARAGUA | Samtidigt jämför FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Nicaraguas brutala styre med Nazistysklands i sin senaste rapport. Detta kan sätta stopp för internationella lån och ekonomiskt stöd till Nicaragua, anser experter.

Juan Carlos Ocampo som hör till urfolksgruppen miskito, en av de etniska grupper som främst skulle påverkas av klimatprojektet menar att det inte gå att genomföra projektet i Nicaragua och fortsätter:

– Det finns ingen rättsstat, institutionell ram och inga rättsliga normer i Nicaragua för att genomföra projektet, säger han till Tidningen Global.

Sedan befolkningen för fem år sedan i april 2018 reste sig mot styret – ett uppror som brutalt kvästes – har regeringen tagit total kontroll över alla områden i landet.

– Det finns inget utrymme för minsta avvikande åsikt. Alla har tystats vare sig det handlar om kyrkor, företag, idrottsföreningar eller urfolksorganisationer, säger Ocampo.

För några veckor sedan spreds nyheten om att den nicaraguanska regeringen hade satt 222 nicaraguanska politiska fångar på flyget med enkelbiljett till USA världen över.

– Bara det visar att det inte finns några villkor för att genomföra projektet men internationella aktörer verkar inte kunna se hur Nicaragua de senaste åren har brutits ner och förvandlats till en diktatur, säger Ocampo.

Sverige kan spela viktig roll

Han har tillsammans med ett antal nationella och internationella organisationer motsatt sig projektet, kallat Bio-CLIMA, sedan det godkändes 2020 och har varnat för att det kan leda till ökat våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

”Det skulle vara som att hälla bensin på en redan svårsläckt eld”, sade en representant för urfolken nyligen.

Men tiden börjar rinna ut om projektet Bio-CLIMA ska stoppas. Det slutgiltiga beslutet om projektet kommer att fattas vid den gröna klimatfondens styrelsemöte i Sydkorea den 13–16 mars, där även Sverige är representerat. Sverige har spelat en viktig roll i skapandet av själva gröna klimatfonden, är fortfarande en av de största bidragsgivarna och har via utrikesdepartementet både en representant och en suppleant i fondens styrelse.

Projektets totala budget för en sjuårsperiod uppgår till över en miljard kronor  och merparten av detta belopp ska användas för investeringar för att främja olika typer av ”hållbar produktion” och skogsförvaltning.
Världens tredje största regnskog

Projektet är koncentrerat till Bosawás regnskog på Nicaraguas Atlantkust och ligger delvis i Muskitia, som bebos av urfolken miskito och mayangna.
Bosawás är det största regnskogsområdet i Centralamerika och det tredje största i världen. Regnskogen finns också med på Unescos lista över skyddade biosfärområden.

Projektet finansieras huvudsakligen av FN:s gröna klimatfond. Det samfinansieras av Centralamerikanska banken för ekonomisk integration (CABEI) som tillsammans med Nicaraguas regering kommer att genomföra projektet.

–  CABEI hör dessutom till de internationella institutioner som oppositionen i Nicaragua anklagar för att finansiera den auktoritära regeringen, säger Ocampo.

Risk för fler våldsamma landinvasioner

Det allmänna syftet med Bio-CLIMA-projektet må vara lovvärt, men det har ännu inte påbörjats på grund av en rad problem och omfattande kritik.
Det största problemet är landinvasioner. De lokalsamhällen som berörs av projektet har under många år varit utsatta för väpnat våld från utomstående som vill tillskansa sig deras mark och omvandla regnskogen till betesmark.

Under de senaste åren har ett sextiotal personer mördats, bland dem flera ledare för urfolksorganisationer, och tusentals har fördrivits från sina marker. Ett observatorium, som Ocampo grundade tillsammans med andra urfolksaktivister, registrerade bara förra året 540 landinvasioner. Då mördades 15 personer och gärningsmännen har inte gripits eller straffats.

Den nicaraguanska regeringen har inte gjort något för att stoppa invasionerna eller gett någon garanti för att problemen skulle lösas på ett lagligt och rättvist sätt.

Inom ramen för Bio-CLIMA är det meningen att nybyggarna – de som har invaderat marken – och de lokala samhällena ska leva tillsammans. Men urfolken befarar att det skulle vara utan garantier för att de skulle få behålla äganderätten till sina områden.

Miljardprojektet skulle dessutom locka ännu fler människor utifrån, befarar de lokala, det skulle skapas förutsättningar för att landinvasionerna legaliseras och att permanent straffrihet blir normen.

–  För urfolksamhällena är det en total motsägelse att en internationell fond som ska skydda skogarna och bekämpa klimatförändringarna används för att legalisera expropriering av urfolksområden, sammanfattar Ocampo.

Ingen konsultation, kriminalisering av civilsamhället

Lokalbefolkningen och deras ledare har heller inte rådfrågats vilket dessutom krävs enligt klimatfondens egna regler.

– Först och främst ska de lokala samhällena och deras legitima lokala råd rådfrågas, säger Ocampo.

Ett annat krav är att det borde finnas ett tillsynsorgan – ett villkor som lades till när projektet godkändes – och detta borde vara representerat av det lokala civila samhället som har förstahandskunskap, anser Ocampo.

Men det existerar inte längre ett organiserat civilsamhälle i Nicaragua. Organisationer som försvarar urfolkens och miljöns rättigheter hör till de drygt 3 300 civilsamhällesorganisationer som sedan 2018 har förbjudits i Nicaragua. Dessutom har de flesta av deras ledare och aktivister flytt landet tillsammans med drygt en halv miljon andra nicaraguanska medborgare.

–  Det är just dessa människor som kunde garantera att projektet genomfördes på ett bra sätt, säger Ocampo.

FN-krav på regimen kan stoppa projektet

–  För att projektet ska kunna förverkligas måste regeringen avveckla alla strukturer av förtryck, straffrihet och korruption som den har byggt upp under de senaste åren, säger Ocampo.

Men tvärtom blir situationen bara värre enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR ) som i sin rapport den 3 mars ställer krav på internationella sanktioner mot regimen. 

Under presentationen av rapporten sade Jan-Michael Simon, som leder OHCHR:s expertgrupp:

– Att använda rättsväsendet som vapen mot politiska motståndare, vilket sker i Nicaragua, är precis vad nazistregimen gjorde.

Vad gäller urfolken på Atlantkusten, får OHCHR fortsatta rapporteringar om kränkningar av urfolkens rättigheter och om straffrihet. Kontoret uppmanar ”den nicaraguanska staten att genomföra grundliga utredningar, se till att de ansvariga ställs inför rätta och att de drabbade samhällena får full ersättning”.

Enligt Pablo Abrau, tidigare ledare för den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR), är multilaterala organisationer tack vare FN-rapporten tvungna att kräva att regimen respekterar de mänskliga rättigheterna för att ge lån och stöd.

– Efter denna rapport kan de inte längre säga att de inte visste något eller att låta bli att följa FN:s uppmaning.

Ocampo hoppas att den gröna klimatfondens projekt senast nu med OHCHR-rapporten kommer att stoppas.

– Ett annat alternativ skulle vara att omformulera projektet och inte tillåta samverkan mellan bosättarna och de lokala samhällena. Samtidigt ska det lokala civila samhället stärkas och tillåtas organisera sig, säger urfolksledaren.
* * *
LÄS MER
Politiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua
Politiska fången Dora María Téllez hedras av Sorbonne
Migranter hyser hopp om liv i USA trots skärpta regler