Vilken framtid världen går till mötes avgörs till stor del av vilken väg utsläppsjättarna Kina och USA väljer. När deras presidenter snart möts kommer säkert den globala uppvärmningen att tas upp, tror professor Björn-Ola Linnér. – I en tid av ökade spänningar har klimatfrågan varit en plattform för dialog.
USA/KINA | Om några veckor möts världens länder i Dubai för att på toppmötet COP28 försöka höja ambitionerna i kampen mot klimatförändringarna. Roten till problemet – som manifesteras genom intensivare extremväder, koralldöd och rekordvärme – är människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas.
Det betyder att planetens framtida mående till stor del beror på hur Kina och USA, som släpper ut mest växthusgaser av alla, väljer att agera.
– De är de största utsläpparna men också de största ekonomierna. Kan de visa att det är möjligt att genomföra de grundläggande samhällsomställningar som krävs för att fasa ut fossilberoendet kan det få ringar på vattnet, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Väntas mötas
Utsläppsjättarnas presidenter väntas inte till Dubai. Däremot planerar Joe Biden och Xi Jinping att träffas vid sidan av Apec-mötet i USA på onsdag.
Mötet är tänkt att tina de frostiga relationerna.
Som uppvärmning inför presidentmötet och COP28 har klimatsändebuden John Kerry och Xie Zhenhua sammanstrålat och beskriver samtalen i positiva ordalag. De har enats om att ”tillsammans driva på för att COP28 ska bli framgångsrikt”, enligt Kina. Att Kina publicerat en plan för ökad kontroll av metanutsläpp ses som ett tecken på att en ny klimatöverenskommelse med USA kan vara på gång. Peking åtog sig att minska metanproduktionen i ett avtal med USA 2021 – därefter har inget hänt.
– Jag förväntar mig att Biden och Xi kommer med ett uttalande eller tydlig signal till klimatförhandlingarna. I en tid av ökade spänningar mellan Kina och USA har klimatfrågan varit en oas, en plattform för dialog, säger Linnér.
– Sedan är frågan vilken reell verkan ett utspel kan få. Det blir en viktig signal men det får ju inte ned utsläppen, utan det beror på hur det tolkas i den amerikanska och kinesiska politiken. Länder lyckas sällan omsätta viktiga utfästelser till motsvarande handling.
”Knackigt”
Kina installerar lika många solpaneler och vindkraftverk som resten av världen tillsammans. Men bygger också motsvarande två kolkraftverk i veckan och står ensam för omkring en tredjedel av världens utsläpp.
Historiskt har dock USA pumpat ut mest koldioxid i atmosfären. Men 2022 undertecknade Biden ett enormt klimatpaket som innebär hundratals miljarder dollar till projekt för ren energi. Men han fortsätter också godkänna nya olje- och gasprojekt.
– Det går ganska knackigt för USA och Kina i klimatarbetet, men det står inte helt still. Relativt deras ekonomi börjar saker ändå hända. Inte minst är Biden-administrationens klimatpaket en katalysator, säger Linnér.
Klimatet har varit ett av få områden där Kina och USA kunnat samarbeta. Men gnissel kring handel och säkerhet har lett till ovanligt frostiga relationer. Förra året avbröt Peking de formella klimatsamtalen med USA sedan dåvarande talmannen Nancy Pelosi gjort ett kontroversiellt besök i Taiwan.
”Enormt viktigt”
Nu finns oro över att geopolitiska spänningar – som kriget i Ukraina och den uppblossade konflikten i Mellanöstern – ska cementera polariseringen i världen. Det är dåliga nyheter för förhandlingarna på COP28, där alla måste komma överens.
– Givet det svåra läget i världspolitiken är det svårt att överskatta betydelsen av att två antagonister, som så tydligt kolliderar på andra områden, visar att de vill ta gemensamma steg. Det är en viktig signal till andra länder, säger Linnér.
– Att de två statsöverhuvudena möts är enormt viktigt för klimatförhandlingarna, men också för fredsbyggandet i världen.
Fakta: FN:s klimattoppmöte
FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
COP28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
I samband med COP28 avslutas den första globala översynen (”global stocktake”) av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt.