En färsk forskningsanalys om insekter avslöjar att det globala antalet arter som riskerar utrotning fördubblats till två miljoner. Den nya siffran är dubbelt så stor som tidigare FN-uppskattningar och indikerar en oroande nedgång som kräver omedelbara åtgärder.
ARTUTROTNING | En ny studie om insekter avslöjar att det nu finns dubbelt så många arter i riskzonen jämfört med tidigare FN-uppskattningar. Den nya forskningen indikerar att två miljoner arter riskerar att dö ut, en dramatisk ökning från tidigare beräkningar.
FN:s preliminära uppskattning 2019 angav att 10 procent av insekter var hotade av utrotning. Nu, med ytterligare datainsamling, visar forskningen att den verkliga andelen är betydligt högre. Insekter utgör en enorm del av djurriket, och deras hotade status fördubblar det globala antalet arter i farozonen.
Axel Hochkirch, ledande forskare från Musée National d’Histoire Naturelle i Luxemburg, framhäver studiens betydelse genom att påpeka att insekter är lika hotade som andra djurgrupper. Eftersom de utgör den mest artrika gruppen djur på jorden är det en situation som kräver åtgärder för att säkerställa planetens överlevnad. Trots att nedgången av växter och ryggradsdjur har dokumenterats länge, har osäkerheten kring insekter varit betydande.
”Utan insekter kommer vår planet inte att kunna överleva”
Det har varit utmanande att förstå förändringarna i globala insektpopulationer på grund av brist på data, men insekter spelar en avgörande roll i ekosystemet genom att pollinera grödor, återvinna näringsämnen och bryta ner avfall.
– Utan insekter kommer vår planet inte att kunna överleva, säger Axel Hochkirch.
Forskarteamet undersökte europeiska arter på International Union for Conservation of Nature:s röda lista över hotade arter för att få en omfattande bild av hoten. Resultaten visade att en femtedel av de europeiska arterna riskerar utrotning, med höga procentandelar för ryggradslösa djur, växter och ryggradsdjur.
Orsakerna till nedgången är väl dokumenterade och drivs av mänsklig aktivitet, inklusive utbyggnaden av jordbruket, överexploatering av naturresurser, föroreningar och urbanisering. Studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One noterar särskilt jordbruksmarkens förändring som en betydande hotbild och betonar att studien är den mest omfattande som bekräftar dess effekter på kontinental nivå.
Förlusten av biologisk mångfald sker i en alarmerande hastighet
Anne Larigauderie från FN:s Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (Ipbes) kommenterar att oavsett den exakta siffran är brådskan och prioriteringen av den globala biologiska mångfaldskrisen oförändrad. Hon betonar att förlusten av biologisk mångfald sker i en alarmerande hastighet, pådriven av människan.
Studien pekar dock på möjligheten att göra något åt situationen genom effektiva bevarandeinsatser. Hochkirch nämner särskilt framgångarna med att öka populationen av stora rovdjur som vargar, lodjur, björnar och havsörnar i Europa. Han påpekar att förbättringar syns när bevarandeåtgärder implementeras, vilket ger hopp om att vända den hotande trenden för mångfalden på vår planet.
