SVERIGE | Sveriges Natoansökan har inte varit en stor sak i den turkiska valrörelsen. Och frågan lär få ligga kvar i byrålådan ett tag till. Den 28 maj väntas det stå klart om det blir den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan eller oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu som tar hem segern.
Förhoppningen från den svenska regeringen är att vara fullvärdig medlem vid Natos toppmöte i Litauen den 11-12 juli.

– Rent tekniskt är det säkert möjligt att hinna, men det är väldigt många moment som måste klaffa, och det är långt ifrån säkert att så kommer att ske, säger Aras Lindh, analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Osäkert om nästa steg

Inte mycket väntas hända på ratificeringsfronten förrän presidentvalet är klart.

Om Erdogan och hans AKP-allians vinner är frågan hur snart efter valet som de är redo att ta nästa steg.

– När AKP, om de sitter kvar vid makten, känner att de har fått ut det de vill och kan få ut av den här processen, så kommer retoriken att skifta. Det kan gå väldigt fort, och snabbare än vad man kan föreställa sig till och med, säger Aras Lindh.

Hittills har Erdogan varit helt kallsinnig. En vanlig förklaring till hans motstånd är att han vill agera tufft mot väst för att vinna poäng i valrörelsen.

Andra tror mest att det är en bricka i förhandlingsspelet med USA om att få köpa nya stridsplan. Turkiet självt säger att de vill se konkreta resultat i Sverige när det gäller åtgärder mot PKK och andra grupper som anses vara ett hot mot landets säkerhet.

Inga tomma ord

Nyligen röstade den svenska riksdagen ja till en ny terroristlag som träder i kraft den 1 juni. Erdogans talesperson Ibrahim Kalin såg det som ett steg framåt och aviserade också ett nytt trilateralt möte mellan Turkiet, Sverige och Finland i juni.

En del bedömare tror att den turkiska regeringen kan använda den nya lagen som ett skäl om den vill släppa igenom Sveriges Natoansökan till juli. Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, utesluter inte att det kan räcka med den nya lagen. Men han tycker inte att det är så det låter från Ankara.

– Det låter som att de vill se utlämningar, utvisningar och/eller polisiära åtgärder mot PKK. Och det tror jag snarare på, säger Levin.

– De har hela tiden sagt att vi vill se konkreta resultat, inte bara tomma ord eller lagar.

Positiv opposition

Oppositionen med Kilicdaroglu i spetsen har däremot uttalat sig positivt om att ratificera Sverige. Frågan är bara hur snart det kan ske.

Oppositionen består av sex sinsemellan väldigt olika partier, så ett maktskifte kan bli komplicerat och ta tid. I ett sådant läge är knappast ratificeringen av det svenska medlemskapet prioriterad.

Dessutom kan oppositionen vilja avvakta för att undvika angrepp från Erdogansidan, som under valrörelsen anklagat dem för att vara västvärldens trojanska häst.

– Om oppositionen omgående skulle ratificera den svenska ansökan skulle det öppna upp för ännu mer av den sortens kritik. “Titta vad var det vi sa, de springer västs ärenden, de tar inte den turkiska säkerheten på allvar”. Det finns en risk för den typen av angrepp, säger Aras Lindh.

Tiden rinner iväg

När förslaget om en ratificering väl hamnar i parlamentet väntar utskottsbehandling och beslut. För Finland tog den processen en knapp vecka, vilket kan vara en fingervisning även för den svenska ratificeringen.

Därefter går beslutet tillbaka till presidenten, som ska se till att dokumentet skickas till Washington DC.

På pappret ser det alltså ut som att veckorna kan rinna iväg. Å andra sidan har en turkisk president stor makt att själv styra dagordningen, om han vill.

– Ingenting är omöjligt i turkisk politik, säger Aras Lindh.