Nyheter

Tiden rinner iväg för svenskt Natomedlemskap

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu kommer att mötas i en avgörande valomgång den 28 maj.

Det blir tajt om Sverige ska hinna bli Natomedlem före toppmötet i Vilnius i juli.
Nu blir det en andra valomgång i det turkiska presidentvalet och veckorna rinner iväg.

SVERIGE | Sveriges Natoansökan har inte varit en stor sak i den turkiska valrörelsen. Och frågan lär få ligga kvar i byrålådan ett tag till. Den 28 maj väntas det stå klart om det blir den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan eller oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu som tar hem segern.
Förhoppningen från den svenska regeringen är att vara fullvärdig medlem vid Natos toppmöte i Litauen den 11-12 juli.

– Rent tekniskt är det säkert möjligt att hinna, men det är väldigt många moment som måste klaffa, och det är långt ifrån säkert att så kommer att ske, säger Aras Lindh, analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Osäkert om nästa steg

Inte mycket väntas hända på ratificeringsfronten förrän presidentvalet är klart.

Om Erdogan och hans AKP-allians vinner är frågan hur snart efter valet som de är redo att ta nästa steg.

– När AKP, om de sitter kvar vid makten, känner att de har fått ut det de vill och kan få ut av den här processen, så kommer retoriken att skifta. Det kan gå väldigt fort, och snabbare än vad man kan föreställa sig till och med, säger Aras Lindh.

Hittills har Erdogan varit helt kallsinnig. En vanlig förklaring till hans motstånd är att han vill agera tufft mot väst för att vinna poäng i valrörelsen.

Andra tror mest att det är en bricka i förhandlingsspelet med USA om att få köpa nya stridsplan. Turkiet självt säger att de vill se konkreta resultat i Sverige när det gäller åtgärder mot PKK och andra grupper som anses vara ett hot mot landets säkerhet.

Inga tomma ord

Nyligen röstade den svenska riksdagen ja till en ny terroristlag som träder i kraft den 1 juni. Erdogans talesperson Ibrahim Kalin såg det som ett steg framåt och aviserade också ett nytt trilateralt möte mellan Turkiet, Sverige och Finland i juni.

En del bedömare tror att den turkiska regeringen kan använda den nya lagen som ett skäl om den vill släppa igenom Sveriges Natoansökan till juli. Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, utesluter inte att det kan räcka med den nya lagen. Men han tycker inte att det är så det låter från Ankara.

– Det låter som att de vill se utlämningar, utvisningar och/eller polisiära åtgärder mot PKK. Och det tror jag snarare på, säger Levin.

– De har hela tiden sagt att vi vill se konkreta resultat, inte bara tomma ord eller lagar.

Positiv opposition

Oppositionen med Kilicdaroglu i spetsen har däremot uttalat sig positivt om att ratificera Sverige. Frågan är bara hur snart det kan ske.

Oppositionen består av sex sinsemellan väldigt olika partier, så ett maktskifte kan bli komplicerat och ta tid. I ett sådant läge är knappast ratificeringen av det svenska medlemskapet prioriterad.

Dessutom kan oppositionen vilja avvakta för att undvika angrepp från Erdogansidan, som under valrörelsen anklagat dem för att vara västvärldens trojanska häst.

– Om oppositionen omgående skulle ratificera den svenska ansökan skulle det öppna upp för ännu mer av den sortens kritik. “Titta vad var det vi sa, de springer västs ärenden, de tar inte den turkiska säkerheten på allvar”. Det finns en risk för den typen av angrepp, säger Aras Lindh.

Tiden rinner iväg

När förslaget om en ratificering väl hamnar i parlamentet väntar utskottsbehandling och beslut. För Finland tog den processen en knapp vecka, vilket kan vara en fingervisning även för den svenska ratificeringen.

Därefter går beslutet tillbaka till presidenten, som ska se till att dokumentet skickas till Washington DC.

På pappret ser det alltså ut som att veckorna kan rinna iväg. Å andra sidan har en turkisk president stor makt att själv styra dagordningen, om han vill.

– Ingenting är omöjligt i turkisk politik, säger Aras Lindh.

Fakta: Sverige, Turkiet och Nato

För ett år sedan fattade Sverige det historiska beslutet att gå med i Nato. Den tidigare S-regeringen klubbade beslutet den 16 maj och den 18 maj lämnade Sverige och Finland samtidigt in sina ansökningar till Natohögkvarteret i Bryssel.

Sedan dess har Finland blivit Natos 31:a medlemsland och alla länder utom Turkiet och Ungern har godkänt den svenska ansökan.

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Nyheter

Víctor Jaras påstådda mördare utlämnad till Chile

Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, till vänster.

En av de mest symboliska och långdragna rättsprocesserna kopplade till Augusto Pinochets blodiga regim når äntligen sin slutpunkt när en nyckelperson i mordet på sångaren Víctor Jara 1973 har utlämnats till Chile för att ställas inför rätta.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.