FRANKRIKE–SYRIEN | Arresteringsordrar har också utfärdats för Bashar al-Assads bror, Maher al-Assad, som praktiken leder en elitstyrka inom Syriens militär, liksom två generaler, rapporterar AFP. Frankrike har så kallad universell jurisdiktion för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten vilket gör att franska domstolar kan pröva sådana brott även om de har begåtts i andra länder. 

– Det franska domstolsväsendets utfärdande av arresteringsordrar mot statsöverhuvudet Bashar al-Assad och hans medarbetare utgör ett historiskt rättsligt prejudikat. Det är en ny seger för offren, deras familjer, och de överlevande och ett steg i riktning mot rättvisa och hållbar fred i Syrien, säger advokaten Mazen Darwish, grundare och generaldirektör för the Syrian Center for Media and Freedom of Expression (SCM) som är en av flera organisationer som ligger bakom stämningsansökan som lämnades in i mars 2021 på organisationens hemsida. 

– De utredande domarna i Frankrike har sagt sitt vad gäller denna typ av brott: ingen är immun. Och vi förväntar oss att de franska myndigheterna respekterar offrens lidande och rättigheter i linje med det franska domstolsväsendets beslut, fortsätter Mazen Darwish.

Vittnesuppgifter från överlevande

Stämningsansökan bygger på vittnesuppgifter från flera överlevande liksom en analys av hierarkin inom Syriens militär, och av hur den syriska regeringens program för kemiska vapen ser ut. Dessutom har bevis i form av bilder och filmer lämnats in av organisationerna.

– Med dessa arresteringsordrar gör Frankrike ett tydligt ställningstagande att de fruktansvärda brotten som ägde rum för tio år sedan inte kan och inte kommer att förbli utan åtal. Vi ser Frankrike, och förhoppningsvis snart andra länder, ta emot den starka bevisning vi har samlat in under åratal och slutligen utkräva straffansvar från den högsta ledningen, säger Hadi al Khatib, grundare av Syrian Archive, som också står bakom stämningsansökan. 

Sedan tidigare har en fransk domstol i Pari, som utgör en särskild enhet för brott mot mänskligheten och krigsbrott, utfärdat sju arresteringsordrar i andra fall. En av dessa utfärdades i mars i år för chefen för den syriska underrättelsetjänsten, Ali Mamlouk. Dessutom har stämningsansökningar också lämnats in i Tyskland och Sverige. I april 2021 lämnades en stämningsansökan in i Sverige i samarbete med Civil Rights Defenders, som också har bistått andra människorätttsorganisationer i arbetet i såväl Tyskland som Frankrike. 

”Tydligt budskap till överlevarna”

Sammanlagt har 200 misstänkta kemiska attacker rapporterats i Syrien sedan 2011. Det var då människor gick ut för att kräva regimens fall i folkliga protester som möttes av stort våld och som snart utvecklades till ett inbördeskrig som har rasat sedan dess. Enligt både FN-experter och Organisationen för förbud mot kemiska vapen har Bashar al-Assads regim legat bakom flera kemiska attacker. Sarin-, klor- och senapsgas har använts mot civilbefolkningen, skrev Civil Rights Defenders på sin hemsida i augusti, tio år efter attacken mot al-Ghouta. Att komma i kontakt med saringas är oerhört plågsamt, och för de som inte dödas leder gasen ofta till svåra och långvariga skador. 

– Vi hoppas att arresteringsordrarna kommer att sända ett högt och tydligt budskap till överlevarna, och alla som drabbades av attackerna och andra grymma brott i Syrien att världen har inte glömt dem och att kampen för rättvisa kommer att fortsätta, säger Aida Samani, senior rättslig rådgivare på Civil Rights Defenders, på onsdagen på organisationens hemsida. 

Attacker 2013 och 2018

Det var den 21 augusti 2013 som kemiska attacker med saringas genomfördes mot två förorter till Damaskus,  först östra Ghouta och några timmar senare västra Ghouta. Människor flydde upp på hustak för att komma undan gasen men utsattes då för beskjutning av regeringsstyrkor, vilket tvingade ner folk till marken. Fler än tusen människor dödades, enligt Open Society Justice Initiative, som är ytterligare en organisation som står bakom stämningsansökan.

Attacken mot Douma skedde 2018, och då dödades omkring 43 människor, bland annat efter att ett bageri utsattes för vad som anses vara en kemvapenbomb. Flera hundra fördes till sjukhus, framför allt kvinnor och barn, med symtom som tydde på att de hade utsatts för kemiska gaser, sade Syria Civil Defence då, rapporterade BBC.

Kriget i Syrien bröt ut i samband med den arabiska våren när al-Assadregimen svarade med omfattande repression mot de till en början helt fredliga demonstrationerna. Kriget utvecklades till strider mellan al-Assadregimen och så småningom jihadistgrupper som al-Qaida och IS. Omkring en halv miljon syrier uppskattats ha dödats i kriget. 

Kritik mot ”normalisering” av al-Assad

Arresteringsordern kommer bara dagar efter att Bashar al-Assad deltog i ett arabiskt-islamiskt toppmöte i Saudiarabien. I lördags talade han under mötet och krävde bland annat ett stopp på kriget i Gaza. Hans deltagande har setts som en del i en normaliseringsprocess av ledaren, där bland annat flera arabiska regeringar liksom Iran har haft möten med honom.

Människorättsadvokaten Mai El-Sadany skrev i förra veckan att al-Assad har använt flera metoder som Israel nu använder mot Gaza. ”Det är upprörande att se att Assad fortsätter att bli normaliserad och återintegrerad i det internationella samfundet, särskilt va dgäller Palestina, som om en av männen som är ansvarig för att ha utplånat normer för internationell rätt skulle kunna presentera lösningar när denna utplåning sker än en gång”, skriver hon på X, tidigare Twitter.  

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto