RYSSLAND | Aleksandra, ”Sasja” Skotjilenko, dömdes på torsdagen till sju års fängelse av en domstol i S:t Petersburg efter att ha suttit häktad sedan april 2022, skriver Meduza.

Efter att domaren avkunnat straffet ropade en grupp anhängare på plats i rättssalen ”skam” och ”vi är med dig Sasja”, rapporterar AFP.

Skotjilenko greps en tid efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina efter att ha ersatt prislappar i en av den ryska butikskedjan Perekrestoks butiker i S:t Petersburg med lappar med antikrigsbudskap.

På lapparna hade hon bland annat skrivit: ”Ryska styrkor har förstört 80 procent av Mariupol. Varför?” och ”Inflationen har nått den högsta nivån sedan 1998 på grund av den militära operationen i Ukraina. Stoppa kriget.”

Aleksandra Skotjilenko greps efter att en av kunderna i affären, som sett henne byta ut prislapparna, anmält henne till polisen.

”Står för min åsikt”

Skotjilenko, som under rättegången erkänt att hon bytt ut prislapparna, men nekat till att ha spridit falsk information, anlade en trotsig ton i sitt avslutningsanförande, skriver BBC.

– Hur lite tilltro har vår åklagare till vår stat och vårt samhälle om han tror att de kan ödeläggas av fem små papperslappar?, sade hon när hon vände sig till rätten.

–Ni kan säga vad ni vill – att jag hade fel eller att jag blev hjärntvättad. Jag står för min åsikt och för min sanning.

Den ryska konstnären och aktivisten riskerade att dömas till tio års fängelse, enligt den lag mot ”medvetet spridande av falsk information om Rysslands väpnade trupper” som i mars 2022 antogs av det ryska underhuset.

Skotjilenkos aktion i mars 2022 ingick i en protestvåg, där lappar med kritik mot den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina sattes upp i affärer eller på offentliga platser runt om i Ryssland.

Aktionen startades genom ett initiativ på plattformen Telegram, där prenumeranterna uppmanas att sprida information om det pågående kriget.

Hårdnande klimat

Domen mot Aleksandra Skotjilenko är bara det senaste exemplet i en lång rad på den ryska regimens allt mer hårdföra nedslag på oppositionella.

Bland annat dömdes den brittisk-ryske aktivisten Vladimir Kara-Murza i april till 25 i en straffkoloni efter att ha kritiserat kriget.

I oktober dömdes tv-journalisten Marina Ovsiannikova, som befinner sig i exil i Paris, till 8,5 års fängelse. Ovsiannikova väckte internationell uppmärksamhet efter att under en nyhetssändning i rysk tv dykt upp med skylten ”No war”.

Enligt den oberoende organisationen OVD-Info har 19 840 ryssar hittills gripits för att ha protesterat sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.