KLIMAT | Sent på måndagen enades medlemsländerna om en gemensam hållning i frågan. Europeiska rådet understryker vikten av att fossila bränslen fasas ut helt i framtiden, men först efter det att en topp nåtts i konsumtionen av fossila bränslen detta årtionde.

Därmed kunde ett enigt råd förenas i den fråga som lär dominera klimatmötet i Dubai i december.

Människans förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas är den största boven bakom klimatförändringen. Hur världen ska tackla problemet är en ständig stötesten i FN:s klimatförhandlingar – där stora utsläppsjättar ska komma överens med utvecklingsekonomier och länder hårt drabbade av klimatförändringens effekter.

Bara nedtrappning?

En av de stora stridsfrågorna på FN-toppmötet COP28 i Dubai väntas bli hur världens länder tillsammans ska enas om ett mål om framtiden för fossila bränslen. Ska de fasas ut helt eller bara trappas ned och ska det i så fall gälla alla former av utsläpp eller bara sådana där koldioxid inte fångats in och lagrats med CCS-teknik?

Oljerika länder som Saudiarabien har blockerat försök att enas om en utfasning av fossila bränslen under möten den senaste tiden, bland annat mellan G20-länderna, och väntas inta en liknande hållning i Dubai.

Även inom EU – som brukar framstå som en av de mer ambitiösa förhandlarna under klimattoppmötet – finns motsättningar. Sverige finns bland länderna som vill att EU ska driva på för en utfasning av all produktion och konsumtion av fossila bränslen.

Andra medlemsländer, däribland Tjeckien, Ungern, Italien och Polen, vill bara att det ska handla om en utfasning av fossila bränslen där utsläppen inte fångas in och lagras (”unabated fossil fuels” på klimatspråk), uppger en EU-källa för nyhetsbyrån Reuters.

Tvist inom EU

Kritiker till ett sådant förhållningssätt varnar för att det riskerar att låsa in länder i fortsatt användning av fossila bränslen i stället för att arbeta för att ersätta dem.

Efter mötet på måndagen understryker Europeiska rådet vikten av en övergång från fossila energikällor till förnybar energi, men med en skrivning som även kritiska medlemsländer kunde ställa sig bakom.

”(Europeiska) rådet betonar vikten av övergång till en klimatneutral ekonomi vilket kräver en global utfasning av fossila utsläpp (som inte kan fångas in)”, skriver rådet i uttalandet sedan medlemsländernas miljöministrar mötts.

EU:s nya klimatkommissionär Wopke Hoekstra framhåller att det inte finns några alternativ till utsläppsminskningar men konstaterar att vissa utsläpp är svårare än andra att komma åt. I de fallen kan det krävas tekniska lösningar som infångning och avskiljning av koldioxid som en del av helhetslösningen, menar han.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto