KLIMAT | Protesterna, som initierades av Extinction Rebellion Netherlands, kulminerade i veckans historiska omröstning. Trots över 9 000 arresteringar och användning av vattenkanoner av polisen, höll demonstranterna ut. Röstsiffrorna i andra kammaren innebär inte att subventionerna av fossila bränslen omedelbart avskaffas. Istället kräver beslutet att regeringen ska ”utveckla scenarier” för att gradvis avveckla fossilbidragen inom två till sju år.

Tessel Hofstede, talesperson för Extinction Rebellion Netherlands, kommenterade beslutet och betonade dess betydelse:

– Även om detta ännu inte innebär att subventionerna av fossila bränslen avskaffas, kan betydelsen av detta steg inte underskattas. Nyligen, med A12-blockaderna, orsakade vi chockvågor i samhället och fick människor att se annorlunda på subventioner av fossila bränslen. Den sociala förändringen har idag omsatts i politik.

Proteströrelsen som började som små aktioner på motorvägen A12 under sommaren 2022 växte snabbt till att inkludera tiotusentals engagerade individer. Sedan den 9 september har Extinction Rebellion blockat A12 varje dag mitt på dagen. Under dessa protester avslöjades att stödet till fossilindustrin i Nederländerna inte bara handlade om dryga 50 miljarder kronor, utan snarare om närmare 500 miljarder kronor årligen, rapporterar AFP.

Dessa protester har också ökat medvetenheten bland allmänheten om de betydande summor som används för att stödja fossilindustrin. För tre år sedan var det få som kände till dessa subventioner, men nu är 73 procent av befolkningen för deras avskaffande.

Emellertid möter liknande protester runt om i världen motstånd från regeringar och företag. Många politiker väljer att försöka förbjuda protesterna, något som både forskare och FN har kritiserat. Mary Lawlor, FN:s särskilda rapportör om människorättsförsvarare, kommenterade situationen för The Guardian:

– Dessa miljöförsvarare försöker i princip rädda planeten och på så sätt rädda mänskligheten. Det här är människor som vi borde skydda, men som av regeringar och företag ses som ett hot som måste neutraliseras. I slutändan handlar det om makt och ekonomi, säger Mary Lawlor.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.