Nyheter

Sudan: Dödlig maktkamp med historiska rötter

En gata i Khartum ligger öde den 15 april, då våldsamma strider bröt ut mellan landets militär och mäktiga paramilitär.

En bitter maktstrid inom Sudans militära elit har lett till omfattande död och förödelse.
Bakom dagens infekterade konflikt ligger motsättningar med koloniala rötter, åratal av diktatoriskt styre och maktlystna män med stora vapenarsenaler.

SUDAN | 1956: Sudan, skapat av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader, blir självständigt. Det nya landet präglas av spänningar mellan muslimer som leder en arabisk centralregering i norr och svarta, kristna grupper i söder. Svaga regeringar efterträder varandra och redan 1958 tar en militärjunta makten.

Fullskaligt inbördeskrig bryter ut i två omgångar: 1955–1972 samt 1983–2005.

2003: Rebellgrupper i den västligt belägna regionen Darfur attackerar regeringen i Khartum. Ända sedan självständigheten har Darfur marginaliserats av styret i Khartum, och rebellgrupperna gör uppror mot vad de ser som övergrepp och vanstyre från den politiska och militära elitens sida.

Diktatorn Omar al-Bashir, som styrt landet sedan en militärkupp 1989, svarar med att sätta in janjawidmiliserna. Den väpnade grupperingen sätter skräck i Darfurs befolkning och driver fler än två miljoner människor på flykt.

2009: Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdar en arresteringsorder gentemot al-Bashir för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i Darfur.

2013: Janjawidmiliserna omvandlas under al-Bashirs överinseende till dagens RSF (Rapid Support Forces). Den paramilitära grupperingen växer i omfång och anklagas upprepade gånger för grova övergrepp i de konflikter där de är aktiva. Människorättsorganisationen Human Rights Watch beskriver RSF:s styrkor – som i dag tros bestå av runt 100 000 soldater – som ”män utan nåd”.

December 2018: Regimkritiska protester bryter ut över stora delar av landet. Till en början handlar missnöjet om skenande mat- och bränslepriser, men snart kräver demonstranterna Omar al-Bashirs omedelbara avgång. Säkerhetsstyrkor lojala med diktatorn svarar med hårda nedslag mot demonstranterna.

April 2019: Sudans armé avsätter och griper al-Bashir och meddelar att man tar över makten under de kommande två åren. Landets författning sätts på paus, gränserna stängs och den avsatte ledaren sätts i fängelse. General Abdel Fattah al-Burhan, en av två huvudpersoner i dagens stridigheter, börjar stiga i rang.

Efter mycket om och men etableras ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering. Det beskrivs som en kompromiss på landets väg mot ett demokratiskt statsskick.

Oktober 2021: Övergångsstyret tar abrupt slut genom en militärkupp genomförd av landets militärledning tillsammans med RSF. Regeringen upplöses, premiärministern sätts i husarrest och undantagstillstånd införs.

November 2021: Arméchefen och kuppledaren Abdel Fattah al-Burhan bildar en ny regering. I den ingår också RSF:s ledare och general Mohamed Hamdan Dagalo. Planen är att RSF med tiden ska integreras i landets reguljära armé.

December 2022: Sudans militära, paramilitära och civila ledare undertecknar en överenskommelse som syftar till att återställa den civila övergången inom två år. Flera av Sudans oppositionella politiska krafter samt rebelledare bojkottar överenskommelsen.

2023: Spänningarna mellan Abdel Fattah al-Burhan och Mohamed Hamdan Dagalo – som båda vill leda landets armé – stiger. RSF motsätter sig integreringen i armén då man inte vill förlora makt. Två gånger flyttas planerade signeringar av ett demokratiövergångsavtal fram.

13 april 2023: Armén varnar för att Sudan befinner sig vid en ”farlig” vändpunkt.

15 april 2023: Kraftiga explosioner hörs i huvudstaden Khartum. Våldsamma strider har brutit ut mellan Abdel Fattah al-Burhans och Mohamed Hamdan Dagalos respektive styrkor. Bägge sidor anklagar varandra för att ha startat sammandrabbningen, och bägge sidor uppger sig ha tagit kontroll över både presidentpalatset och flygplatsen i Khartum.

Civila ledare och en stor del av omvärlden, däribland FN, USA och Afrikanska unionen (AU), uppmanar till omedelbart eldupphör. De två tidigare allierade generalerna vägrar att sätta sig ned vid förhandlingsbordet.

17 april 2023: Dödstalet stiger snabbt i Khartum och tvillingstaden Omdurman. Fler än 100 personer uppges hittills ha dödats i striderna.

Bakgrund: Vad står på spel i regionen?

Sudan ligger i en instabil region av världen, vid Röda havet, Sahelregionen och Afrikas horn. Landets strategiska läge och jordbruksrikedomar har lett till regionala maktkamper samt komplicerat övergången till civilt styre och demokrati.

Flera av Sudans omedelbara grannländer, däribland Etiopien, Tchad och Sydsudan, har i omgångar präglats av politisk oro och svåra konflikter. Sudans relation med Etiopien är ansträngd på grund av olösta frågor kring jordbruksmark i gränsområdena mellan länderna.

Sudan, som har naturtillgångar som olja och guld, är också intressant ur ett internationellt geopolitiskt perspektiv. Ryssland, USA, Saudiarabien och Förenade arabemiraten är några av de globala storspelare som slåss om inflytande i landet.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten har, tillsammans med USA och Storbritannien, agerat stöd för den medling som skett i Sudan tillsammans med FN och Afrikanska unionen. Väst fruktar en potentiell rysk militärbas vid Röda havet, något som sudanesiska militärledare sagt sig vara öppna för.

Källa: Landguiden/UI, CNN, al-Jazira med flera.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.