BELARUS | Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har varit president i snart 30 år. Men efter att först ha ställt in en lunch med den ryske presidenten Putin vid segerdagsfirandet i Moskva och därefter ha försvunnit från offentligheten under flera dagar har spekulationer om hans hälsa tagit fart.

Den 15 maj visade sig Lukasjenko igen vid ett besök vid landets centralkommando för flygvapnet. Han bar då uniform och hade ett bandage runt handen – vilket satte ytterligare fart på ryktena.

Enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, finns olika konstitutionella förfaranden kring hur Belarus ska styras i den händelse presidenten försvinner.

– Men då landet är en diktatur följs inte alltid praxis. Och under Lukasjenko finns ett vakuum, som – när han försvinner – måste fyllas. Då kan det uppstå en maktkamp inom regimens elit och inte minst inom säkerhetstjänsten, säger han.

– Vem som i så fall skulle gå vinnande ur maktkampen går det bara att spekulera kring.

"Ryssland vill ha kontroll"

Hedenskog understryker att det endast går att uttala sig hypotetiskt om ett antal möjliga scenarier. Men att man från rysk sida är mycket mån om att ha kontroll över den person som en dag ersätter Aleksandr Lukasjenko är tydligt.

– I Ryssland är man väldigt angelägen om att det blir en person man litar på fullt ut. Man vill till varje pris undvika att det hela utvecklas till ett läge där Belarus fjärmas från Ryssland och på sikt, hypotetiskt, närmar sig väst. Det fruktar man mest av allt, säger han.

Lukasjenko är en av Vladimir Putins närmast allierade. Under Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har den belarusiske ledaren upplåtit flygbaser i landet för ryska plan, men inte trupper som använts direkt i kriget.

Från ryskt håll vill man dock öka kontrollen. Ett hypotetiskt scenario är att Ryssland smugglar in personal från den ryska säkerhetstjänsten FSB för att säkra kontrollen av belarusisk tv och radio – och på så vis bereder vägen för ett införlivande av landet, enligt Jakob Hedenskog.

– Den person som Ryssland i så fall sedan skulle placera vid makten skulle jag säga blir den som får ansvar för att inkorporera Belarus i Ryssland. Kanske inte som president, utan i form av guvernör eller något liknande, säger han.

– Den personen skulle då kunna skriva under Belarus ”frivilliga” anslutning till Ryska Federationen.

"Ökar spekulationerna"

Något officiellt uttalande kring Lukasjenkos hälsa har inte kommit från hans stab. Det är också något som spär på omvärldens spekulationer, enligt Hedenskog.

– Det är alltid fallet med diktaturer där allt bygger på att ledarna syns och märks – och att allt de gör visas på tv. När Lukasjenko då inte visar sig på flera dagar och sedan dyker upp och ser sjuk ut ökar spekulationerna, säger han.

– Samtidigt måste vi vara tydliga med att vi inte vet hur hans hälsotillstånd är. Allt är väldigt osäkert.

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja har i sin exil uppmanat omvärlden att förbereda sig på alla tänkbara scenarier.

Enligt Jakob Hedenskog har dock landets opposition ingen möjlighet att träda fram i dagsläget.

– Oppositionen är antingen fängslad eller i exil. Tichanovskaja är själv baserad i Litauen, och i hemlandet dömd i sin frånvaro till 15 års fängelse för landsförräderi, säger han.

– Så jag ser inte det finns någon chans för oppositionen i dagsläget att fylla det vakuum som skulle uppstå om Lukasjenko faller ifrån.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.