Världen är på väg mot okänd mark när det gäller de globala temperaturerna.
Sannolikheten för att 1,5 graders uppvärmning tillfälligt kommer att passeras under kommande fem år ökar, enligt FN-organet WMO.
KLIMAT | Håll 1,5 grader vid liv. Det har varit ett mantra under de globala klimatförhandlingarna – men utsikterna för att världen faktiskt ska klara det mer ambitiösa av Parisavtalets två temperaturmål bleknar i takt med att utsläppen av växthusgaser fortsätter uppåt.
Redan nu har världen värmts upp 1,15 grader jämfört med förindustriell tid, och då har väderfenomenet La Niña haft en kylande effekt på klimatet de senaste åren. När mycket nu pekar på att det motsatta fenomenet El Niño står för dörren kan det komma att ge den globala medeltemperaturen en skjuts uppåt med någon tiondels grad, vilket i så fall brukar ske året efter det att fenomenet har uppstått.
Mot rekordnivåer
De fortsatta utsläppen av växthusgaser i kombination med El Niño innebär sannolikt att de globala temperaturerna kommer att stiga till rekordnivåer kommande år, enligt en uppdatering från FN:s meteorologiska organisation WMO.
2015 var risken för att den globala temperaturökningen tillfälligt skulle överskrida 1,5 grader nära noll, för att stiga till 10 procent 2017–2021. Och nu har sannolikheten att det ska hända under minst ett år mellan 2023 och 2027 ökat till 66 procent, enligt WMO.
”Det betyder inte att vi permanent kommer att överskrida gränsen 1,5 grader som anges i Parisavtalet, som hänvisar till långvarig uppvärmning under många år. WMO slår dock larm om att vi tillfälligt kommer att överskrida 1,5 grader med ökande frekvens”, skriver chefen Petteri Taalas i en kommentar.
Temperaturen varierar
Jordens temperatur varierar något från år till år bland annat på grund av de storskaliga väderväxlingarna La Niña och El Niño i Stilla havet, vilka under enskilda år tillfälligt kan bromsa eller öka den pågående uppvärmningen.
– Eftersom vi har en pågående uppvärmning som pekar mot högre temperaturer kan vi vid en El Niño som drar åt samma håll tillfälligt under ett enskilt år passera 1,5 grader, innan jorden varaktigt har värmts upp så mycket, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, till TT.
Risken för att den varaktiga globala uppvärmningen stiger till 1,5 grader under första halvan av 2030-talet uppskattas i dag till 50 procent, enligt Rummukainen.
– Då är inte 1,5 grader längre en tillfällighet under ett enstaka år utan blir det vanliga. Vi ser redan nu allt större klimateffekter med den uppvärmning som vi har nått och dessa ökar med varje ytterligare uppvärmning.
TT: Tror du att det fortfarande går att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål?
– Det görs mer i klimatfrågan nu än för fem–tio år sedan. Det går dock fortfarande så pass långsamt att vi inte ännu är på väg mot 1,5 grader utan mot en högre siffra, säger Rummukainen.
– Men det finns möjligheter och olika åtgärder för att kraftigt begränsa utsläppen och om genomförandet påskyndas ökar det chanserna att begränsa temperaturhöjningen.
"Okänd mark"
Kombinationen El Niño och de klimatförändringar som människan har skapat kommer att driva de globala temperaturerna in på ”okänd mark”, varnar Petteri Taalas.
Sannolikheten att minst ett av de kommande fem åren kommer att vara det varmaste som någonsin hittills har uppmätts beräknas nu vara 98 procent, enligt WMO.
”Det kommer att få långtgående konsekvenser för hälsa, livsmedelssäkerhet, vattenförvaltning och miljö”, skriver Taalas.
Fakta: Parisavtalet
Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.
Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).
En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer.
