Kemal Kiliçdaroglu måste attrahera väljare från nya väljargrupper för att kunna bli vald i en andra omgång mot president Recep Tayyip Erdogan nästa söndag.

I ett valtal i Ankara på torsdagen visade därför den tidigare relativt timide Kiliçdaroglu upp en hårdare ton mot de miljontals flyktingar som befinner sig i Turkiet, rapporterar inhemska medier.

– Erdogan! Du har inte skyddat våra gränser eller vårt lands ära. Du har tagit in mer än tio miljoner flyktingar, sade Kiliçdaroglu och fortsatte:

– Du har gjort dina egna medborgare till flyktingar. Härmed lovar jag att så fort jag kommer till makten kommer jag att skicka tillbaka alla flyktingar.

Orden är en vändning mot tidigare budskap om medkänsla, men går i linje med vad den tredje kandidaten i första valomgången, Sinan Ogan, har uttryckt.

I den andra omgången får ultranationalisten Ogan inte ställa upp, då står Kiliçdaroglu mot Erdogan, och Kiliçdaroglu hoppas nu vinna över de 5,2 procent av väljarna som i söndags kryssade för Ogans namn.

Fjärmar kurder?

74-årige Kiliçdaroglu, som leder det stora oppositionspartiet CHP, slog också tillbaka mot Erdogan, som i valrörelsen anklagade CHP för att ha samröre med den terrorstämplade kurdiska gruppen PKK. Det efter att det prokurdiska partiet HDP ställt sig bakom Kiliçdaroglu.

– Tyvärr överskuggades det som skulle vara en festival för demokratin av Erdogans lögner, sade Kiliçdaroglu på torsdagen och angrep sin motståndare för att denne förhandlat med PKK.

– Var det inte du som satte dig vid samma bord som terroristerna? Jag kommer aldrig att sätta mig ner med terrororganisationer. Aldrig.

Uttalandet kan gynna honom inom nationalistiska grupper, men också fjärma kurder, som redan i första omgången visade tvekan att rösta på honom. Undersökningar visar att valdeltagandet i flera kurdiska distrikt låg långt lägre än genomsnittet.

Bytte pr-team

I veckan har Kiliçdaroglu sparkat stora delar av sitt pr-team. Han har också ersatt de videos han spelade in i sitt spartanska kök med mer aggressiva valfilmer där han använder ett högre tonläge.

I en av dem kallade han Erdogan för Vladimir Putins hantlangare och ifrågasatte presidentens självbild som världsledare.

Erdogan slog tillbaka med att anklaga Kiliçdaroglu för att skramla med tomma tunnor. Men enligt nyhetsbyrån AFP tackade han på torsdagen ändå ”sin käre vän” Putin för att denne gått med på en förlängning av spannmålsavtalet med Ukraina, ett avtal Erdogan hjälpte till att få fram.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.