En sällsynt men förödande Medelhavsstorm ledde till katastrof i Libyen. Feberheta hav kan göra extrema stormar mer intensiva, enligt experter.
KLIMAT | Familjer har utplånats sedan hela kvarter spolats bort. Nu finns bara massgravar kvar, tillsammans med de överlevande som fortfarande försöker greppa vad det var som hände när vattenmassorna plötsligt forsade in som enorma flodvågor.
Tusentals människor har dött sedan stormen Daniels extrema skyfall lett till förödande översvämningar i Libyen. Över delar av landets nordostkust föll 400 millimeter regn på ett dygn – katastrofala mängder i ett område som vanligtvis brukar få omkring 1,5 millimeter under hela september.
Även Grekland, Turkiet och Bulgarien har drabbats av ovädrets obevekliga framfart.
Intensivt fenomen
Daniel utvecklades till en så kallad ”medicane”, en storm som i vissa avseenden påminner om en tropisk orkan – men som uppstår på Medelhavet, ofta nära den nordafrikanska kusten.
– Det är ett ganska intensivt fenomen som ofta medför kraftig nederbörd, men inte lika höga vindhastigheter som tropiska cykloner. Fenomenet inträffar bara någon gång varje år, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, till TT.
Det finns i nuläget ingen tydlig koppling till klimatförändringen och förekomsten av Medelhavscykloner av Daniels typ. Men Medelhavsområdet kan behöva rusta för allt kraftfullare och intensiva stormar av det här slaget i framtiden, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
”Vi är övertygade om att klimatförändringen ’superladdar’ nederbörden i samband med sådana stormar”, skriver Liz Stephens, professor i klimatrisker vid University of Reading, i en kommentar.
"Mer extrem"
– Generellt, när det gäller extrema väderhändelser, finns det risk för att den här typen av nederbörd blir mer extrem. Ett varmt hav ger mer avdunstning och potentiellt mer energi och kraft till sådana här system, säger Anna Rutgersson.
I juli uppmättes den högsta medeltemperaturen någonsin hittills för Medelhavets ytvatten, som har varit flera grader varmare än normalt under sommaren. Och även om fenomen som stormen Daniel skulle ha inträffat även utan klimatförändring, kan effekterna alltså ha förvärrats i den globala uppvärmningens spår.
– Men det är inte så enkelt som att det blir varmare och så blir det värre, utan flera processer hänger ihop. Har man till exempel kraftig förändring av vindhastigheten på höjden bryts de här systemen sönder och blir inte lika kraftiga, säger Rutgersson.
Underblåser stormar
Men fler översvämningar kan vänta framöver i takt med att planeten värms upp och den extrema nederbörden blir vanligare och mer intensiv, enligt Stefan Uhlenbrook, chef för hydrologi och kryosfär på Världsmeteorologiska organisationen (WMO).
– Mer än 80 procent av fukten i molnen kommer från haven, och till och med ännu mer när det gäller tropiska cykloner. Det betyder att allt varmare hav kommer att underblåsa stormar ytterligare, säger han i en kommentar.
– Det kan leda till fler översvämningar.
Fakta: Stormen Daniel
Stormen Daniel utvecklades i Grekland och fick sitt namn av landets nationella vädertjänst. När ovädret rörde sig mot Libyen utvecklade stormen egenskaper för att bli en ”medicane” (en sammanslagning av orden MEDIterranean hurriCANE).
En ”medicane” är ett hybridfenomen som uppvisar vissa egenskaper som finns hos tropiska cykloner men också andra egenskaper som finns hos mellanbreddscykloner.
Fenomenet är ganska sällsynt och brukar uppstå en-tre gånger om året mellan september och januari.
Förutom förödelsen i Libyen gav Daniel rekordmycket nederbörd i Grekland den 5-6 september. Vid en station i byn Zagora rapporterades 750 millimeter på ett dygn, en mängd som annars brukar falla under 18 månader. I Thessalien i centrala Grekland uppmätte många stationer 400 till 600 millimeter nederbörd på 24 timmar.
Källa: WMO
