KLIMAT | Regeringens utredare John Hassler vill att de svenska klimatmålen uppdateras ”så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk”. På en pressträff förklarade han att ”det är viktigt att de svenska klimatmålen rimmar med EU:s”.

Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, tolkar förslaget som att Sverige kan komma att sänka ambitionsnivån inom klimatpolitiken.

"Väldigt lustigt"

– Om min beräkning stämmer föreslår Hassler att vi ska sänka ambitionsnivåerna i det svenska klimatarbetet, att det räcker med EU:s ambitionsnivå, det som EU har satt upp som målsättning för Sverige och de åtaganden som vi har i EU-systemet för att hantera klimatkrisen, säger Fridahl och fortsätter.

– I en kontext där vi behöver skrapa ihop allt vi kan hitta för att kunna hålla Parisavtalets temperaturmål inom räckhåll, är det väldigt lustigt att lägga ett förslag som faktiskt minskar ambitionsnivån i ett av världens rikaste länder.

Mathias Fridahl lyfter även fram förslag från utredningen som han tycker är positiva, däribland idén om att införa ett system för handeln med utsläppsrätter inom Sverige.

– Det är faktiskt en spännande tanke att inrätta ett handelssystem för att styra framför allt utsläpp från transportsektorn och jordbruk möjligtvis, säger Fridahl.

"Takten måste öka"

Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, tycker inte att utredningen pekar på skärpta ambitioner för den svenska klimatpolitiken. Hon anser att det är bra att se över de nationella klimatmålen för att de ska samspela med EU:s mål, men menar att det uttalade syftet då måste vara att höja ambitionerna.

– Sverige lever redan i dag inte upp till Parisavtalets krav på utsläppsminskningar och takten måste öka både för att leva upp till Parisavtalet, EU:s krav och vad vetenskapen visar, säger Nasiritousi.

Samtidigt tycker hon att det är bra att utredningen pekar på att Sverige fortsatt ska ha nationella mål och att de inte ska ersättas av EU:s:

– Forskningen visar tydligt att nationella mål behövs för att peka ut riktningen och inte skapa oreda i politiken, säger Nasiritousi.

"Är svaret skyldig"

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, tycker att det finns en del otydligheter, och lyfter särskilt fram förslaget att ersätta det nuvarande transportmålet med ett elektrifieringsmål.

– Om vi ersätter det nuvarande transportmålet med ett elektrifieringsmål, hur säkerställer vi att den nuvarande fordonsflottan, som är full av fossildrivna bilar som fortsätter att släppa ut, inte gör det svårare att nå klimatmålen i framtiden?

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto