Nyheter

Grönland var isfritt för 400 000 år sedan

Isberg som härrör från den smältande inlandsisen på Grönland.

Den väldiga inlandsisen på Grönland kan vara känsligare för klimatförändringar än vad man hittills har trott. Det hävdar forskare som har upptäckt att en stor del av ön blev isfri och delvis skogstäckt för 416 000 år sedan – som i sammanhanget är att betrakta som en kort period.

VETENSKAP | Vid den tidpunkten var jorden mitt inne i en interglacial mellan två nedisningar eller glacialer, den så kallade Hoxnian-interglacialen, namngiven efter Hoxne i södra England.

Hoxnian började för 424 000 år sedan och avslutades för 374 000 år sedan. Det var en relativt varm period, men uppvärmningen betraktas inte som exceptionell av forskarna. Ändå höjdes havsytan med 6-13 meter, vilket antyder en kraftig avsmältning av de stora inlandsisarna på Grönland och i Antarktis.

Isfritt Grönland

Den nya studien, som publiceras i tidskriften Science, bygger på analyser av isotoper från borrkärnor som tagits upp från isen. Den visar att den enorma iskakan på Grönland tog ordentligt med stryk under intervallet.

De nordvästra och södra delarna av ön blev mer eller mindre helt isfria under en lång period som kulminerade för 416 000 år sedan då tundror och skogar bredde ut sig där inlandsisen tidigare legat. Endast i öster var ön fortfarande delvis nedisad.

Grönlands bidrag till havsnivåns höjning beräknas till minst 1,4 meter men kan ha varit betydligt större. Merparten av höjningen antas ha berott på avsmältning i Antarktis.

Känsligare än väntat

Tidigare har de flesta antagit att den grönländska isen varit mer eller mindre av samma storlek som i dag under mycket lång tid, ända sedan den nuvarande istiden inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan. Men så var med andra ord inte fallet.

Resultatet antyder att Grönlandsisen är mer känslig för klimatförändringar än vad de flesta forskare har antagit – ett dåligt omen med tanke på den pågående klimatuppvärmningen. En höjning av havsnivån med en eller flera meter skulle dränka många av världens städer.

Det bör också påpekas att halten av koldioxid i atmosfären var betydligt lägre för 416 000 år sedan, 280 ppm (miljondelar) – att jämföra med den nuvarande halten på 420 ppm.

Fakta: Glacialer och interglacialer

Vi lever i en istid som började för 2,58 miljoner år sedan. Sedan dess har klimatet skiftat mellan perioder med väldiga nedisningar, glacialer, och perioder med kraftig avsmältning, interglacialer.

Vi befinner oss nu i en interglacial som började för 11 700 år sedan. Den föregicks av en glacial som började för 115 000 år sedan, som i sin tur föregicks av en interglacial, och så vidare.

Interglacialen då Grönlandsisen smälte kallas Hoxnian.

Källa: Science, NE

Fakta: Korta och långa tidsperioder

Om något hände för 416 000 år sedan låter det för många som om det hände för förfärligt länge sedan, men det återspeglar bara att vi människor har mycket korta tidsperspektiv.

När det gäller geologiska och klimatologiska händelser är 416 000 år en kort period.

Livets historia på jorden sträcker sig 3,7 miljarder år bakåt i tiden. De första däggdjuren dök upp för 225 miljoner år sedan och varelser som vi kan kalla för människor uppstod för cirka 2,3 miljoner sedan. I det perspektivet är 416 000 år en blinkning.

Källa: Science, Nature, NE

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.