KANADA | Familjen var ute på en kvällspromenad när högerextreme Nathaniel Veltman med sin svarta pick-up körde upp på trottoaren och rammade familjen. Han dödade fyra av dem – det gifta paret Salman Afzaal och Madiha Salman dödades liksom deras dotter Yumna Afzaal och hennes farmor Talat Afzaal. Bara den nioåriga sonen överlevde, även han skadades allvarligt. 

Delar av Londons muslimska befolkning fanns på plats i rättssalen i torsdags när domen avkunnades. Många av dem var vänner till familjen. Släktingar till familjen var också där och talade med reportrar på plats. De sade att domen ger viss tröst, men att rättegången är en viktig påminnelse om att mycket återstår att göra för att motarbeta alla former av hat i Kanada:

– Det här var inte bara ett brott mot den muslimska gruppen, utan var snarare en attack mot säkerheten och tryggheten för alla kanadensare, sade Tabinda Bukhari, mamma till den mördade Madiha Salman, rapporterar BBC. 

Chefen för det muslimska rådet National Council of Muslims, Omar Khamissa, var också på plats. Enligt Khamissa har rättvisa skipats. 

– Attacken som ägde rum för mer än två år sedan förändrade muslimska kanadensares relation med sitt land. För många av oss var det första gången vi kände oss osäkra och som måltavlor bara för att vi går på gatan. 

Veltman nekade under rättegången till anklagelsen om fyra mord och ett mordförsök, trots att han i förhör har erkänt att han valde ut familjen godtyckligt eftersom ”de var muslimer”. Veltmans straff kommer att meddelas senare, men det gängse straffet för mord i Kanada är livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning förrän efter 25 år. Men i det här fallet kan domaren ta hänsyn till huruvida hon anser att morden utgör ett terrordåd, något som kan påverka straffet. 

Vit makt-ideologi och antimuslismk terror inspirerade

Enligt åtalet motiverades Veltman av hat och vit makt-ideologi när han körde på familjen Afzaal-Salman den 6 juni 2021. Under rättegången har åklagare bland annat hänvisat till material som hittades på Veltmans datorer och andra enheter, där han gav uttryck för hat mot muslimer, firade vit makt-ideologi, och förordade en ”våldsam revolution” för att skapa ett samhälle som ”inte kontrolleras av utländska lobbande globalistiska företag”, rapporterade London Free Press tidigare i höstas. 

Material av denna typ hittades också i Veltmans manifest A White Awakening (ett vitt uppvaknande). Manifestet hittades redan i början av maj, en månad innan attacke, som tidigt beskrevs som ett terrordåd av politiker. Åklagarsidan har argumenterat att Veltman inte bara planerade sitt dåd noggrant utan hade ett tydligt högerextremt motiv och att han med sin gärning syftade till att hota en del av den kanadensiska befolkningen – muslimer. Detta sistnämnda ingår som en del i definitionen av terrorism i Kanadas brottsbalk. 

Fallet kan bli prejudicerande vad gäller att åtala islamofobisk extremism som terrorbrott som har skett nu. Enligt experten Barbara Perry, chef för Centre on Hate, Bias and Extremism vid Ontario Tech University, innebär åtalet en viktig vidgning av begreppet terrorism:

– Generellt är det det första fallet som vi har sett som inte är islamistisk inspirerad extremism. Så det är ett erkännande att det finns flera former av extremism och terrorism som utsätter vårt land för risk, säger hon i en intervju med public service-bolaget CBC i september i år och menar att fallet också blir intressant att analysera utifrån vad som anses vara tillräckligt bevis för vad ett ideologiskt motiverat dåd utgör. 

Veltman ska bland annat ha hämtat inspiration från det antimuslimska terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland, i mars 2019 då en högerextrem man, Brenton Tarrant, attackerade två moskéer och sköt ihjäl 51 personer. Några månader innan Veltman gick till attack laddade han ner Tarrants högerextrema manifest, med tankegångar hämtade från myten om det stora folkutbytet, som också är titeln på Tarrants manifest. I förhör med polisen ska Veltman ha uppgett att Tarrant var hans stora inspiration till dådet i Ontario, skriver London Free Press.

Hade signerat exemplar av Hitlers Mein Kampf

Bara bevismaterial som juryn fick ta del om fick rapporteras under rättegången men i efterhand har kanadensisk media bland annat rapporterat om att polis hittade ett signerat exemplar av Adolf Hitlers bok Mein Kampf. Redan dagen innan han utförde attacken körde Veltman till Toronto iförd bland annat en militärhjälm. Veltman har kallat det en rekognoceringsrunda, och han hade först funderat på att gå till attack mot en abortklinik eller mot abortläkare. Enligt utredningen ska han länge ha hyst hat mot abortläkare.

– Jag tänkte att en dag skulle jag skjuta mot en abortklinik. Den tanken fanns hos mig från att jag var 13 år, ska han ha sagt till en psykiatriker under utredningen. Han ska också vid flera tillfällen ha velat förklara sig skyldig till dådet.

Juryn fick inte heller någon kopia av Tarrants manifest, som alltså inspirerade till dådet, inte heller av Veltmans eget manifest, däremot lästes delar av det manifestet upp för juryn. 

Bara två år innan Veltmans attack skedde ett annat dödligt islamofobiskt brott i Kanada– 2017 sköts sex muslimska män ihjäl i en moské i Quebec City. Attentatsmannen Alexandre Bissonette hyste liksom Veltman högerextrema åsikter. Också han dömdes till livstids fängelse men åtalades aldrig för terrorbrott. Kanadas premiärminister Justin Trudeau har dock fördömt båda brotten som terrordåd. Efter attacken mot Afzaal-Salman-familjen gick Trudeau ut snabbt och fördömde dådet som en terrorattack.

Efter dådet mot familjen ställde den muslimska medborgarrättsorganisationen National Council of Canadian Muslims krav på en rådgivare eller ombudsman för att bekämpa islamofobi. I januari i år tillsattes journalisten och människorättsförsvararen Amira Elghawaby som den första på posten. Hennes uppgifter är att fungera som rådgivare och expert för den federala regeringens arbete mot ”islamofobi, rasdiskrimineringg och religiös intolerans” sade premiärministerns kontor i ett uttalande i januari. 

Familjen Afzaal-Salman kom till Kanada från Pakistan 2007. Madiha Salman höll på med en doktorsavhandling vid London’s Western University, och hennes man Salman Afzaal jobbade som fysioterapeut när de dödades. Talat Afzaal var lärare och konstnär.

NEDERLÄNDERNA | Efter dagar av dis i en grå november spricker en klarblå himmel upp över Haag. Men inte för alla.

Resultatet i parlamentsvalet i onsdags skapar jubel, men också oro.

– Jag utesluter inte att bli premiärminister, säger valvinnande Geert Wilders enligt tidningen De Telegraaf.

Med 37 mandat i parlamentet är hans PVV nu Nederländernas största parti. Framgångarna för det starkt EU- och invandringsfientliga partiet väcker dock olust bland invandrare och muslimer.

– Jag fick just ett meddelande från en lärare i en gymnasieskola vars elever frågade i morse om de nu måste lämna landet. Det här är verkligen en jordbävning, säger Mohammed Aknin från en muslimsk organisation i Tilburg till tidningen AD.

”Omskakning”

I PVV:s valmanifest talas om förbud mot koraner och moskéer, en bindande folkomröstning om EU-medlemskapet och att asylsökare ”festar på härliga gratisbufféer”.

Grekiske Dioni, som har bott tolv år i Nederländerna, konstaterar att samma saker även hörs i hans hemland och andra länder i Europa. Men för egen del känner han ingen oro.

– Nej, nej. Holländarna har en kultur av hundratals år med öppenhet, säger han under en rökpaus utanför en restaurang i Haag.

Några kvarter bort spekulerar paret Paul och Esther i om Wilders nu kommer att ta plats i en regering för första gången.

– Jag tror det är dags nu att han tvingas ta ansvar, säger Esther.

– Det här kan vara en bra omskakning för landet, tror Paul.

Rutte går – men när?

På tidningarnas förstasidor dominerar en jublande Wilders och rubriker om högersväng och storseger. Vänsterlutande De Volkskrant toppar med chockade unga aktivister på valvaka hos de rödgröna.

Alla är överens om att regeringsbildningen kommer att bli svår. Nederländerna har en tradition av utdragna förhandlingar, som senast varade i nästan ett år efter valet 2021.

PVV behöver stöd från flera andra partier för att kunna regera. Partiledaren för högerliberala VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, har visserligen närmat sig PVV men har också sagt rakt ut att hon inte kan tänka sig en regering under Wilders. Ett mer sannolikt alternativ är i så fall att Yesilgöz själv får ta premiärministeransvaret.

Tills vidare får hennes avgående partikamrat och företrädare Mark Rutte fortsätta att leda en övergångsregering. När TT av en slump nästan springer in i honom i regeringskvarteren på torsdagsförmiddagen talar han allvarligt i telefon och har tydligt ingen lust att prata.

Han ska avgå – men när är det ingen som vet.