KLIMAT | Det byggs i en rasande fart i världen; var femte dag uppförs byggnader motsvarande ett nytt Paris, enligt FN:s miljöprogram UNEP.

Byggandet av bostäder och annat står för hela 37 procent av de globala klimatutsläppen. I Sverige är andelen något lägre, men inte desto mindre står bygg- och fastighetssektorn för runt 20 procent av utsläppen här.

Men det finns lösningar redan i dag, enligt en ny rapport från UNEP som pekar ut tre ”ben” för hur byggandets klimatavtryck och påverkan på ekosystemen kan minska rejält.

Det första: återvinn i stället för att bygga nytt. Att renovera en äldre byggnad i stället för att hamra upp en ny kapar utsläppen med mellan 50 och 75 procent. För svensk del är detta den lägst hängande frukten, menar Martin Erlandsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor i byggnadsmaterial vid KTH.

– Att inte riva, utan bygga om och vårda det som finns. Men det handlar också om att bygga så att det blir lätt att bygga om i framtiden i stället för att riva om behoven ändras. Ett exempel är att bygga innerväggar som kan flyttas.

Snåla med skogen

Det andra ”benet” i rapporten: Byt ut stål och betong och andra material med hög miljöpåverkan till exempelvis trä, bambu eller annat biobaserat. Ett sådant skifte kan på många håll pressa ner byggsektorns utsläpp med upp till 40 procent till 2050, enligt rapporten. Den lyfter också fler gröna tak och andra sätt att få in grönska i byggandet som viktigt.

För svensk del är trä ett givet alternativ, men det gäller att snåla mer när det gäller skogens resurser, anser Martin Erlandsson. Genom att ersätta byggande med massivträ med materialeffektivare metoder sparas många träd.

– Med samma mängd trä kan man få fyra hus i stället för ett.

Eftersom lite glas, betong och andra miljömässigt dåliga material ändå behövs gäller det att tillverka dem på ett så klimatvänliga sätt som möjligt – vilket är det tredje benet i rapporten. Förnyelsebar el i stället för fossilt bränsle vid produktion och mer återanvändning är några viktiga bitar.

– Vi jobbar med alla stegen i Sverige, men tempot är för lågt. Man måste se till att alla hus byggs med den bästa tekniken, nu är det bara vissa hus där det finns entusiastiska byggherrar, säger Martin Erlandsson.

För att få till en omställning behöver ländernas regeringar ta till både tuffare regleringar och morötter, enligt UNEP-rapporten. Martin Erlandsson håller med:

– Politikerna måste säga tydligare: vi kan inte kan fortsätta att slösa, säger Erlandsson som menar att även näringslivet vill ha tydligare regler på området.

Varnar för "renovräk"

När det gäller att renovera byggnader finns dock en fara: att standardhöjningen gör att fastighetsägarna ser en chans att höja chockhyrorna med följden att många inte har råd att bo kvar.

– Även det här måste regleras av politiken, så att det inte blir ”renovräk”.

Det behövs också nya ideal kring vad som anses modernt, enligt rapporten. Hus med dubbelglasfasad och stålstomme som blivit populära är inget att skryta med ur miljösynpunkt, konstaterar Martin Erlandsson.

Det eftersträvansvärda borde kanske vara att kunna stoltsera med hus byggda till stor del av återvunnet material, eller att klä fasaderna med cederträ som man gjort i vissa miljöprofilerade stadsdelar.

– Det är den kulturen vi borde gynna.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto