RYSSLAND | På väggarna i migrationscentret Sacharovo i Moskva hänger en affisch översatt till tre olika språk: tadzjikiska, uzbekiska och kirgiziska.
”Är du intresserad av att bli rysk medborgare på ett enkelt sätt genom att ansluta dig till de väpnade styrkorna?”, frågar postern.
Till centret kommer främst män i arbetsför ålder – merparten av centralasiatiskt ursprung – för att förnya sina uppehålls- och arbetstillstånd i Ryssland. Den senaste tiden har värvare från ryska armén allt oftare dykt upp på liknande center, hävdar centralasiatiska migranter enligt Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL).

"Inte mitt krig"

När tadzjikiske Foziljon Umarov nyligen ansökte om att förnya sitt ryska uppehållstillstånd i Nizjnij Novgorod oblast, där han arbetar som murare, fick han frågan om han kunde tänka sig att ansluta till armén.

– Om jag blev soldat skulle jag inte längre behöva ett uppehålls- eller arbetstillstånd och kunde få ett ryskt pass efter sex månaders tjänstgöring, berättar han.

Umarov fick veta att han skulle tjäna motsvarande drygt 31 000 kronor i månaden – en fantasisumma för många gästarbetare. Men trots att han max tjänar hälften av den summan som murare tackade han nej till erbjudandet.

– Jag åker inte till Ukraina under några som helst omständigheter. Det är inte mitt krig, säger han till USA-stödda RFE/RL.

Rensade register

Trots kriget strömmar hundratusentals gästarbetare från fattigare länder med hög arbetslöshet i forna Sovjetunionen årligen till Ryssland. Bara under årets första kvartal anlände 1,3 miljoner migranter, enligt officiell rysk statistik. Av dem var runt hälften uzbeker, 350 000 tadzjiker och drygt 170 000 kirgizer.

I takt med att Rysslands krig i Ukraina har dragit ut på tiden och allt fler ryssar dött på slagfältet har värvarna blivit mer desperata och mindre diskreta, menar bedömare. I allt högre utsträckning riktar de in sig på centralasiatiska migranter. Nyligen lade en rysk parlamentsledamot fram ett lagförslag i syfte att enklare kunna kalla in migranter med ursprung i Centralasien och Kaukasien.

Enligt medierapporter dyker arméns värvare upp även i moskéer, på studenthem och i fängelser. Flera centralasiater dömda till fängelsestraff i Ryssland uppges ha fått veta att de skulle utvisas – men om de anslöt till armén skulle de i stället få hög lön, ryskt medborgarskap och sina straffregister nollade.

Det florerar även rapporter om att människor förts till fronten mot sin vilja. I april rapporterade RFE/RL om den 23-årige kazakiske studenten Margulan Bekenov i sibiriska Tomsk, som enligt sin familj förts med tvång till den paramilitära Wagnergruppens träningscenter flera hundra mil bort. En knapp månad senare fick Bekenovs mamma veta att sonen befann sig i Ukraina.

Vill ha hundratusentals

Sedan president Vladimir Putins mobiliseringsorder i september – som ledde till att tiotusentals ryska män flydde landet – har Moskva inte utlyst någon ny större mobiliseringsvåg. I stället har man försökt öka arméns attraktionskraft genom att utlova saftiga löner, engångsbonusar och andra förmåner.
Enligt källor inom försvarsdepartementet i Moskva är planen att rekrytera 400 000 nya soldater till kriget i Ukraina, rapporterar ryska oberoende medier.

De centralasiatiska rekryterna skickas sannolikt direkt till frontlinjen, enligt underrättelser från bland annat det brittiska försvarsdepartementet. Många slutar som kanonmat.

– Jag säger alltid till migranterna att 99 procent av de som åkt till kriget i hopp om att få ryska pass har dödats i Ukraina, säger Jurabek Amonov, som kämpar för migrantarbetares rättigheter i Ryssland, till RFE/RL.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.