UNGERN | I drygt två veckor har EU-länderna stött och blött EU-kommissionens förslag till ytterligare sanktioner kring det ryska kriget i Ukraina. Främst handlar det om tuffare tag mot företag och länder som hjälper Ryssland att kringgå tidigare sanktionspaket kring export och import av allehanda varor.

Framför allt Ungern säger dock bastant nej tills vidare, både till sanktionerna och till ytterligare ekonomiskt stöd till att köpa vapen för Ukrainas räkning.

Orsaken? Ilska över att ungerska banken OTP placerats på Ukrainas svarta lista över internationella företag som de anser hjälpa Ryssland.

– OTP har inte brutit mot några internationella lagar. Att placera den på en lista över internationella krigssponsorer är oacceptabelt och skandalöst, sade utrikesminister Peter Szijjarto den 15 maj.

Svensk optimism

Enligt nyhetssajten Politico Europe har även Grekland anslutit sig till klagomålen och vill få bort grekiska företag från listan.

Svenske kollegan Tobias Billström (M) är ändå optimistisk.

– Att diskussionen tar lite tid i EU är inget märkligt. Det har det gjort med flera av de tidigare sanktionspaketen också. Mitt intryck efter att ha lagt örat mot marken – kanske inte så mycket vid rådsbordet som vid andra sammanhang – är att det pågår förhandlingar och i sinom tid kommer den här frågan att lösa sig, säger Billström efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

Veto-strid

Sanktionsstriden har samtidigt väckt ny fart på frågan om att slopa kravet på enhällighet i utrikesfrågor i EU. Tunga länder som Frankrike och Tyskland samarbetar under namnet ”den kvalificerade majoritetens vänner”, medan vetoanhängare som Ungern försöker samla ihop sig på den andra sidan.

Sverige tycks luta mer åt det hållet – även om man som ordförandeland för tillfället ägnar sig mest åt att lyssna och vara neutral.

– Den här frågan behöver man vrida och vända på från flera olika håll och den svenska regeringen har inte en position i den här frågan som lutar mot QMV (majoritetsomröstningar), säger Billström i Bryssel.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.