KLIMAT | Frågan om att sätta stopp för nya avgasbilar i EU från år 2035 står inte formellt på dagordningen för veckans toppmöte.

Hur viktig den tvisten är var ändå uppenbart när EU-ledarna klev in till torsdagens möte i Bryssel.

Huvudperson är Olaf Scholz, förbundskansler i Tyskland, där regeringen sedan några veckor tillbaka blockerar en redan färdig uppgörelse i EU om bilutsläppen.

Tyskland vill inte säga ja förrän man fått definitivt klartecken på att nya bilar som drivs med e-bränslen ska tillåtas även efter 2035.

– Egentligen handlar det bara om att på ett pragmatiskt sätt hitta rätt väg för att genomföra det löfte som (EU-)kommissionen gett för länge sedan, sade Scholz på väg in till mötet.

"På rätt väg"

Scholz hänvisar till pågående förhandlingar direkt mellan Tyskland och kommissionen och tycker att saken ”är på rätt väg”.

Fler länder vill dock gärna vara med i diskussionen.

Österrikes förbundskansler Karl Nehammer stöttar Scholz, motsätter sig ett slutdatum för förbränningsmotorn och vill inte att EU låser fast sig vid en speciell teknik. Han ser e-bränslen som en ingrediens i klimatomställningen.

Slovakien och Tjeckien vill dessutom bredda samtalet till att prata även om det så kallade Euro 7-förslaget om vilka krav och gränsvärden som ska gälla för bilutsläpp från år 2025.

På andra sidan står samtidigt flera länder som ogillar det tyska sättet att säga nej till något som alla redan var överens om.

Förhandlingar

Någon särskild toppmötesdiskussion om bilutsläppen blev det inte. EU-kommissionen lovar dock att de förhandlingar som pågår med Tyskland ska ”intensifieras”.

– Det finns en vilja på båda sidor att lösa frågan och att göra det inom den preliminära uppgörelse som nåtts mellan ministerrådet och EU-parlamentet.

Jag är övertygad om att vi snart hittar en bra lösning, förklarar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på sin presskonferens efteråt.

Sverige står bakom uppgörelsen om att stoppa förbränningsmotorer i nya bilar 2035. Samtidigt har statsminister Ulf Kristersson (M) förståelse för att Tyskland kan behöva klargöra med EU-kommissionen exakt hur undantagen ska fungera.

– Alla förväntar sig att de löser ut de detaljer som de är oeniga om. Alla tycker att det här beslutet att vi ska bli förbränningsmotorfria 2035 är ett bra beslut, säger Kristersson på en svensk pressträff efter mötet.

Konkurrenskraft

EU-toppmötets egentliga huvudfrågor på torsdagen var annars läget i Ukraina och framtida konkurrenskraft inom EU. Sverige har länge tryckt på för det sistnämnda och gillar den strategi som kommissionen presenterade i förra veckan.

– Att göra tillståndsprocesser enklare, att göra byråkrati enklare. Där finns det en enorm förbättringspotential, säger Kristersson.

Ursula von der Leyen betonar vikten av att satsa på forskning.

– Innovation är nyckeln till framgång. Vi har som mål att satsa motsvarande tre procent av BNP på forskning, men vi är fortfarande inte där. Jag välkomnar därför det svenska ordförandeskapets initiativ till att diskutera en höjning av det målet, säger von der Leyen.

Den första mötesdagen i Bryssel avslutades redan vid 21.30-tiden på torsdagen. Under fredagen fortsätter ledarna med ett särskilt eurotoppmöte, där även icke-euroländer som Sverige och Danmark är välkomna.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.