GREKLAND | Branden i flyktinglägret Moria härjade i tre dagar innan den kunde släckas. Då hade hela lägret, som ligger på semesterparadiset Lesbos i Grekland, brunnit ner till grunden. Innan den enorma eldsvådan hade över 200 mindre bränder härjat i Moria sedan 2015. Bränder i flyktingläger är långt ifrån ovanligt: vid flera tillfällen har de också haft dödlig utgång, trots att de varit små jämfört med branden i Moria, som trots sin omfattning inte krävde några människoliv.

Natasha Dailiani är chef för det juridiska teamet på den lokala organisationen Legal Centre Lesbos (LCL). Tillsammans med två andra försvarsadvokater från LCL företräder hon fyra av de sex unga män som anklagas – och har dömts till tio års fängelse – för mordbrand. De två andra unga männen i vad som har kommit att kallas för Moria 6 dömdes som minderåriga. Enligt LCL är det i själva verket fem av de sex som borde ha prövats som minderåriga.

För en dryg vecka sedan sköts överklagandet upp i ett helt år för de fyra som straffats som vuxna.

– De två sista veckorna innan överklagandet gick all vår tid till detta. Förhandlingen var schemalagd måndagen den sjätte mars, sist av sju olika fall samma dag. Det fanns tid kvar för att starta rättegången men istället sköts förhandlingen upp till onsdagen istället, den åttonde mars. Men på grund av en generell strejk i Grekland den åttonde, som man kände till sedan innan, så kunde inte rättegången starta då och överklagandet sköts upp till 2024, säger Natasha Dailiani till Tidningen Global. I ett pressmeddelandet skriver Legal Centre Lesvos att det i det närmaste verkar ha varit ”förutbestämt” att överklagandet skulle komma att skjutas upp.

”En stor besvikelse”

Natasha Dailiani förklarar att om en förhandling har påbörjats så måste den återupptas inom en överskådlig tid. Men om den inte startar så kan den – precis som nu har skett – skjutas på framtiden. Hon beskriver att de fyra unga männen lämnade rätten både ”förstörda” och ”förvirrade”. De hade trott att de skulle frias – men nu väntar ännu ett år av ovisshet i fängelset innan fallet tas upp i andra instans.

– Det är en stor besvikelse och i min mening grymt, säger hon. Om förhandlingen hade startat skulle försvaret ha påtalat en rad problem som har förekommit med åtalet och den bristfälliga förundersökningen – sådant som man i första instans ignorerat. De skulle ha yrkat på att alla fyra skulle släppas fria i väntan på att detta tagits i beaktning och att rättegången därefter kunnat göras om enligt protokoll.

Letade syndabockar

Efter branden letade de grekiska myndigheterna febrilt efter syndabockar. Ett anonymt vittne ska enligt åklagarsidan ha trätt fram och pekat ut sex unga män som skyldiga för att ha tänt på. Namnen som angavs var vanliga, afghanska förnamn. De sex ungdomarna greps innan brandkåren hade hunnit presentera sin utredning av vad som hade startat branden, men det hindrade inte migrationsminister Notis Mitarachi från att på Twitter skriva att ”mordbrännarna i Moria är fängslade”. Uttalandet föregick den juridiska processen med nästan ett år. (De fyra dömdes på Chios den 11 juni 2021)

Hela åtalet bygger från början på uppgifter från det anonyma vittnet. Det är det första av flera fel som begåtts sett till hur den juridiska proceduren skall se ut, menar Natasha Dailiani.

– Det enda vittnet som finns är anonymt: utan det här vittnet finns ingenting. Den här personen har aldrig varit i rättssalen. I vanliga fall hålls två förhör med ett vittne. Men det här vittnet har bara hörts en gång, det var problem med den adress som angivits, och det är baserat på det här som de i Moria 6 på ett mycket tveksamt sätt har pekats ut. Det är en helt annan sak om vittnet kommer till rätten och att försvaret kan ställa frågor om vad personen har sett, då kan man se om det finns motsägelser, lögner eller halvsanningar i berättelsen, säger Natasha Dailiani.

Fem av dem barn

Enligt henne är det många fel som har begåtts rent procedurmässigt: att pröva personer som var minderåriga vid brottstillfället som vuxna och att det enda vittnet som finns bara har hörts en enda gång och därefter mer eller mindre försvunnit är två av dessa. Under den första – och för de här fyra enda – rättegången, då de dömdes till tio år i fängelse för mordbrand, argumenterade Natasha Dailiani och hennes kollegor för att vittnesmålet inte skulle kunna användas. Men det avslogs.

För de andra två i Moria 6, som dömdes som minderåriga, blev straffet kortare. Legal Centre Lesvos menar att fem och inte två borde ha prövats som minderåriga. Den ena av dessa två har blivit villkorligt frigiven men inte friad från anklagelserna. Där har fallet hunnit ta sig till högsta domstolen, efter att andra instans (ungdomsdomstolen i Mytilini) sommaren 2022 fann att de båda två var fortsatt skyldiga till mordbrand. När alla nivåer av inhemska domstolar har prövats är nästa instans Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg – innan Europadomstolen tar vid måste alla inhemska domstolar ha avverkats.

I och med att alla utom en i Moria 6 redan sitter fängslade anser Natasha och hennes kollegor att det finns starka incitament för att flytta fram överklagandet – men de vet inte om detta kommer att hörsammas. Som bekant bestämde sig ledande politiker för att Moria 6 bar skulden för branden bara dagar efter att den släckts.

”Diskriminering”

Något annat Natasha Dailiani lyfter som problematiskt – och som inte gjorts enligt protokoll – är att allt material relaterat till rättegången bara finns på grekiska – vilket ingen av de i Moria 6 talar eller läser flytande. De har därmed svårt att förstå exakt vad det är de anklagas för. Det bryter dels mot en EU-förordning från 2010 – som slår fast rätten till översättning – men också mot nationell grekisk lag som bygger på denna förordning. Problemet med översättning är ett systemfel snarare än en isolerad händelse, både i Grekland och andra EU-länder som Italien.

– Allt är på grekiska – det är en grekisk domstol. Men dokument som är viktiga för att förstå vad anklagelserna handlar om måste översättas till ett språk som den anklagade förstår.  Hur ska man kunna försvara sig om man inte förstår vad det är man anklagas för? frågar hon sig retoriskt, och fortsätter:

– Skulle det här kunna hända grekiska medborgare? Jag tror inte det. Det är diskriminering.

Video rekonstruerar förloppet

Forensic Architecture, en organisation grundats av forskare från Goldsmiths universitet i London, har gjort en rekonstruktion av vad som hände när elden startade. De har i en 20 minuter lång video gått igenom förloppet och konstaterar i videon att det anonyma vittnets berättelse inte är trovärdig. Baserat på eldens framfart stämmer inte uppgifterna om vart Moria 6 befann sig och vad de gjorde. Hela undersökningen finns att ta del av.

De har använts sig av bilder från drönare, videoklipp på sociala medier och mycket annan data om väderförhållande, naturen kring lägret och hur elen var dragen. En bild visar hur elledningar satts upp ad-hoc som ett spindelnät kors och tvärs. Ledningarna hängde kors och tvärs över smala gångar.

Planen var att presentera videon, som offenliggjordes efter att Forensic Architecture hållit en presskonferens i Aten, i domstolen. Legal Centre Lesvos advokater var också med på konferensen.

– Vi skulle ha använt den i rätten, att se någonting är annorlunda än att bara prata om det. Videon visar hur mycket folk det var i omlopp den här specifika dagen, hur vinden blåste och vad för väder det var. I Moria fanns många brandfarliga föremål, mycket sopor och avfall och det var en inhuman situation. Man ser hur branden spred sig under alla tre dagarna och då ser vi att vittnet inte är trovärdigt – de skulle inte ha varit där personen säger att de var och elden skulle inte ha spridit sig på det sättet den gjorde, säger Natasha Dailiani.

Hemska förhållanden i Moria

Moria liknades ofta vid ett helvete på jorden. Förhållandena i Moria har beskrivits i otaliga rapporter från media och människorättsorganisationer: slagsmål, fylla, sexuellt våld, råttor och allmän misär tillhörde vardagen i det överbefolkade lägret.

– De (Grekland) var tvungna att hitta någon att klandra. Det var en politisk fråga: att visa att de hade kontroll över situationen. Det hade varit många andra bränder i Moria innan den här och man visste att det kunde hända. Och förhållandena var värre än någonsin: det var sommar, varmt, stark vind och många människor instängda på en liten yta på grund av covid-19 restriktionerna. Det spann snabbt utom kontroll när det började brinna, säger hon, och tillägger:

– Det var väldigt specifika förhållanden i lägret och det har vi betonat i försvaret. Om det var någons ansvar ska det självklart utredas noggrant men att lägga ansvaret på de här sex killarnas axlar – det är att gå händelserna i förväg.

Båtförare anklagas

Natasha menar att Moria var och delvis fortfarande är en symbol – och att branden därför blivit så uppmärksammad. Få flyktingläger är lika kända – eller ökända – bland allmänheten. Moria 6 är det mest högprofilerade fallet Legal Centre Lesvos driver men långt ifrån det enda där flyktingar har anklagats för brott på lösa grunder. Särskilt de som styr flyktingbåtarna riskerar att anklagas för att vara smugglare. Men olika slags hatbrott förekommer också.

Brottskoden är särskilt hård om det förekommer rasistiska motiv, berättar hon. Ett fall de driver just nu handlar om polisvåld och där har rätten sagt att rasism eldat på våldet– något som annars är relativt ovanligt.

– 2015 började det som en humanitär kris. Då var det inte så mycket kriminalisering av flyktingar och aktivister som förekom. Men det har vuxit, enligt mig i takt med att pushbacks (olagliga direktavvisningar) har ökat. Det är relaterat till varandra: det ultimata syftet är att avskräcka och hindra människor från att komma till Europa. Man vill straffa människor som gör den här resan, säger Natasha Dailiani, och tillägger:

– Båtförarna är under attack och anklagas felaktigt för att vara smugglare. Särskilt mot dem har utvecklingen varit rigorös de senaste åren.

I september i fjol dömdes de tre syriska flyktingarna Abdallah, Kheiraldin och Mohamad – vars fulla namn av säkerhetsskäl inte har offentliggjorts – tillsammans till 439 år i fängelse för att ha ”möjliggjort olaglig inresa” till Grekland. I en annan – ännu pågående rättsprocess – står 24 människorättsförsvarare från organisationen Emergency Response Center International (ECRI) anklagade för en rad förseelser, däribland smuggling. Anklagelserna om spionage släpptes dock för några månader sedan. FN:s specialrapportör Mary Lawlor följer noga rättegången och menar att om de 24 aktivisterna döms så är det mycket oroande. ”Solidaritet ska aldrig straffas”, skrev hon skrev hon i ett uttalande i januari.

***
LÄS MER
EU skickar fler båtar till Libyen
Katastrofen en ”konsekvens av Italiens och EU:s politik”