Redan på 1990-talet förstod han vart Vladimir Putin skulle föra Ryssland.
Ända sedan dess har Kremlkritikern Vladimir Kara-Murza höjt rösten om korruption och laglöshet i Putinelitens land.
Han har förföljts, förgiftats – och nyligen dömdes han till 25 år i straffkoloni.
RYSSLAND | I december 1999 avtäckte Rysslands dåvarande premiärminister Vladimir Putin en minnesplakett till ära av den tidigare Sovjetledaren och KGB-chefen Jurij Andropov. Där och då stod det klart för Vladimir Kara-Murza var Putins Ryssland var på väg, hävdade oppositionspolitikern själv i ett tal några veckor efter Rysslands storinvasion av Ukraina.
I detta tal anklagade Kara-Murza den ”diktatoriska regimen i Kreml” för att begå krigsbrott. Ett drygt år senare upprepade han sina varningar, men den här gången i ett slutanförande i en domstol där han ställts inför rätta för landsförräderi. Straffet blev 25 år i straffkoloni – det hårdaste som tilldelats en Kremlkritiker sedan Sovjets fall.
Brittiska svaret: Sanktioner
Kara-Murzas fru, Jevgenija, kommenterade domen i ett direktsänt samtal arrangerat av Washington Post.
– Den här domen visar att de är så rädda för honom och att de hatar honom så mycket att de vill låsa in honom i ett kvarts århundrade, sade Jevgenija Kara-Murza.
Domen mot Putinkritikern har fördömts världen över och lett till protester i Storbritannien, där Kara-Murza är medborgare sedan tonårens studietid i Cambridge. Brittiska UD har bland annat kallat upp Rysslands ambassadör efter domen, rapporterar The Guardian. I fredags meddelade London även att fem personer med koppling till Kara-Murzas gripande beläggs med sanktioner.
Tros ha förgiftats
Enligt bedömare är det främst Kara-Murzas internationella kontakter som har retat upp Kreml. Utöver sitt brittiska medborgarskap har han odlat kontakter i USA och flera gånger talat inför kongressen. Bland annat spelade han en avgörande roll i att få USA att anta Magnitskijlagen, som sedan 2012 ger USA:s president möjlighet att införa omfattande sanktioner mot ryska tjänstemän anklagade för korruption och människorättsbrott.
Bland de fem som nu belagts med nya brittiska sanktioner finns två FSB-agenter som uppges ha förföljt Kremlkritikern under flera av hans resor 2015. Strax därefter lades han för första gången in på sjukhus med svåra symtom som tydde på avsiktlig förgiftning.
Kara-Murza vårdades för oförklarliga hälsobesvär både 2015 och 2017, vilket ledde till organsvikt och svårigheter att gå. Både han själv och internationella bedömare menar att han troligen förgiftats för sin inblandning i just Magnitskijlagen. Kara-Murzas mentor och nära vän Boris Nemtsov, som också arbetade med sanktionslagen, sköts till döds i Moskva 2015.
Snaran dras åt
Markku Kangaspuro, direktör vid forskningscentret Alexanderinstitutet i Helsingfors, säger till Svenska Yle att Kara-Murzas långa straff ska fungera som ett varningens finger till andra oppositionella som vågar höja rösten.
– Kara-Murza har varit en väldigt synlig oppositionsfigur. Han har varit synlig och orädd och inte låtit sig skrämmas till tystnad. Kara-Murza har, liksom (Aleksej) Navalnyj, synliggjort korruptionen inom Rysslands regerande parti och Putins inre krets.
Precis som Kara-Murza förutspådde 1999 dras snaran åt alltmer i Putins Ryssland. Närmare 20 000 ryssar har frihetsberövats för att ha motsatt sig kriget i Ukraina, enligt uppgifter från människorättsorganisationen OVD-Info.
I veckan beslutade den ryska duman om tillägg som skärper straffen för bland annat högförräderi, en brottsrubricering som ofta används för att straffa oppositionella.
Fakta: Hårda straff mot Putins kritiker<br>TT
Listan på Kremlkritiker som dömts till mångåriga fängelsestraff växer i allt snabbare takt.
Det kanske allra mest uppmärksammade fallet de senaste åren är oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som efter att ha förgiftats och fått vård utomlands fängslades i Ryssland 2021. Han avtjänar nu ett straff på minst nio år.
I fjol dömdes journalisten Ivan Safronov till 22 års fängelse efter att ha skrivit artiklar om rysk försvarsindustri.
I december dömdes den välkände Kremlkritikern Ilja Jasjin till åtta och ett halvt års fängelse för att ha uttalat sig kritiskt om kriget i Ukraina och de ryska styrkornas massaker i Butja.
Den sibiriska journalisten Maria Ponomarenko dömdes i januari till sex år efter att ha rapporterat om Rysslands bombning av teatern i Mariupol.
I slutet av mars greps The Wall Street Journals Rysslandskorrespondent Evan Gershkovich, anklagad för spionage för USA:s räkning av den ryska säkerhetstjänsten FSB. Den 18 april beslutade en domstol i Moskva att amerikanen ska vara fortsatt fängslad fram till sin rättegång i slutet av maj.
