Den 30 april valdes Coloradopartiets kandidat Santiago Peña till president i Paraguay med 43 procent av rösterna, vilket överträffade oppositionskandidaten Efraín Alegre som med 27,4 procent upplevde sitt tredje raka nederlag som oppositionskandidat. Dagen därpå – måndagen den 1 maj – ignorerade kandidaten Paraguayo Cubas, som med 23 procent av rösterna kom trea, resultatet och fördömde ett påstått valfusk.
PARAGUAY | Veckorna efter valet har stora protester brutit ut över hela Paraguay. Vägblockeringar, upplopp och sammandrabbningar med polisen har lett till flera skadade, över 200 personer gripna och över 100 åtalade och häktade.
Många har uppsökt valmyndigheten för att kräva att valet ogiltigförklaras, däribland oppositionskandidaten Efraín Alegre, trots att han erkänt nederlag, och begärde manuell omräkning.
Det handlar framför allt om krav på omräkning av tio procent av det underlag som slumpmässigt sållades ut från olika vallokaler i Paraguay intill den internationella granskningen av det elektroniska rösträkningssystemet.
Gripen presidentkandidat
Den 5 maj greps den före detta presidentkandidaten Paraguayo Cubas av nationell polisen i samband med en resa till huvudstaden Asunción för att leda mobiliseringar mot valmyndigheten.
Sedan dess har Cubas hållits instängd i ett särskilt häkte vid polisen för synnerligen farliga brottslingar på grund av bristen på maximal säkerhet på landets fängelser.
Cubas anklagas bland annat för ordningsstörning, försök att sabotera val samt till försök av den konstitutionella ordningen, och presidentkandidaten inväntar för närvarande förflyttning till ett fängelse i hjärtat av Paraguay.
Misstankar om bedrägeri
Sedan 2018 har elektronisk röstning varit kutym i Paraguay. Men en rad klagomål visar på bristande transparens från företaget Magic Software Argentina (MSA) som inte tillåtit politiska partier att bedriva någon extern revision av röstningsmaskinerna. Kritiker pekar även på brister i resultatöverföringssystemet, vars rösträkning inte matchat det ursprungliga protokollet.
I Paraguay har val och valfusk länge gått hand i hand. Coloradopartiet har styrt Paraguay sedan 1947 med ett enda undantag under de senaste 76 åren då Fernando Lugo 2008 valdes i spetsen för en oppositionskoalition. I 35 år, mellan 1954 och 1989, upprätthöll general Alfredo Stroessner en brutal militärdiktatur; en period under vilken bedrägliga val hölls med påstådda motståndare som skapade en politisk fars i vilken oppositionspartier var förbjudna.
I samband med den senaste röstomräkningen vid årets val publicerade en rad lokala medier klagomål om oegentligheter som primärt hade spridits i sociala medier. Det handlade om ”assisterad röstning”, röstköp, oregelbundet bildande av vallokaler och attacker från valarbetare.
”Hårda röster” och ”förmånssystem”
Efter valdagen visade resultaten att med ett valdeltagande på drygt 63 procent – en siffra som legat stabil sedan 2003 – triumferade Coloradokandidaten Santiago Peña.
Totalt fick han nära 1,3 miljoner röster, vilket är 87 000 fler än vad hans parti fick 2018. Resultatet bekräftade att Coloradopartiet återigen klamrade sig fast vid makten genom att mobilisera sina ”hårda röster” via partiets effektiva kundlistmaskineri baserat på det som kallas ”förmånssystemet” – en praxis som tilldelas personer knutna till offentliga statsämbeten i utbyte mot ”lojalitet” med partiet.
I skuggan av Cartes
I januari i år utmålades Coloradopartiets ordförande Horacio Cartes – och före detta president för Paraguay – som ”synnerligen korrupt” av USA och sanktionerades av det amerikanska finansdepartement med bland annat inreseförbud.
Cartes knyts till internationell människohandel och cigarettsmuggling utöver kopplingar till terroristgrupper som Hizbollah, organiserad mutning av kongressledamöter och andra medlemmar av Coloradopartiet i utbyte mot stöd till hans presidentkandidatur till valet 2013.
Trots alla anklagelser kungjorde ändå Santiago Peña sin lojalitet genom att stå sida vid sida med Cartes på valsegernatten. Peña försäkrade att anklagelserna mot Cartes tvärtom kommer inifrån, från den avgående presidenten Mario Abdo Benítez, även han Colorado, som agerat i maskopi med den amerikanska ambassaden i Asunción.
Exportberoende land
Paraguay är ett jordbruksexporterande land av råvaror – främst sojabönor och kött – med en liten eller helt frånvarande industrialisering. Det är en produktivitetsform som genererar höga koncentrationsnivåer av mark och rikedom – det uppskattas bland annat att 90 procent av all mark ligger i händerna på 12 000 stora ägare medan en tiondel är fördelat på 280 000 små och medelstora producenter.
Avskogning och ödeläggelse av livsmiljöer på grund av besprutning med jordbrukskemikalier i samband med sojabönproduktion försätter den paraguayanska befolkningen i kritiska situationer och enorma ojämlikhetsklyftor. 1,8 miljoner paraguayaner – eller 25 procent av befolkningen – lever under fattigdomsgränsen och ytterligare 1,8 miljoner invånare är beroende av den informella sektorn.
Det är den här situationen som bäddat för en snabb förflyttning av hela landsbygdsbefolkningar till storstäder, framför allt Asunción och dess utkanter, där trångboddhet och bristande stadsplanering väntar och medför bristande anpassningsmöjligheter.
Missnöje – en politisk kraft
Den häktade Paraguayo Cubas var den som främst lyckades fånga uppmärksamheten hos tusentals följare genom sin säregna politiska profil och hantering av sociala nätverk. Men vem är han?
Under sin korta parlamentsperiod tömde han bland annat en flaska vatten över en av Coloradopartiets huvudfigurer, Juan Carlos Galaverna, vilket fick honom utkastad från parlamentet.
Cubas gjorde sig också ett namn inom domstolssekretariatet med aktioner som bar en tydlig populistisk prägel och som sändes live och snabbt blev till virala klipp som genererade i stort stöd från den digitala allmänheten.
Diktator som förebild
Det missnöje som ackumulerats av de mest utsatta sektorerna utnyttjas i dagens Paraguay främst av Cubas högerextrema flank, vilken också ledde de massiva protester dagen efter valet i slutet av april.
Trots att Cubas presenterar sig själv som en ny och oberoende figur är han redan en erfaren politiker som förlitar sig på demagogiska diskurser för att påtvinga en högerextrema politisk agenda. Han beskriver sig själv som en öppen anhängare till El Salvadors populistiske och av människorättsorganisationer starkt kritiserade president Nayib Bukele och talar öppet om att utvisa brasilianare som ockuperar stora delar av östra Paraguay.
Cubas är även anhängare av dödsstraff för korrupta politiker och brottslingar och vill för kvinnors räkning förbjuda kejsarsnitt och genomföra konstitutionella reformer som skulle innebära en upplösning av den paraguayanska kongressen.
Organisering utan resultat
En annan opposition leds av Efraín Alegre, från det radikala liberala partiet (PLRA) och Soledad Núñez, tidigare minister för bostads- och livsmiljöer under Horacio Cartes regeringsperiod. Denna center-högerartikulation lyckades förena 40 politiska organisationer och 150 sociala rörelser i en ohelig allians inför valet.
Däremot lyckades den inte övertyga eller mobilisera någon kraft inom de sektorer som dominerar Paraguays traditionella politiska sfär. Alegre, som är advokat till yrket, var biträdande senator och före detta minister i Fernando Lugos progressiva regering 2008–2012.
Och det var i samband med avsättningen av Lugo, som också sådde misstro mellan många politiska aktörer i Paraguay, som Paraguayo Cubas tog sig in på arenan och presenterade sig själv som det oberoende, anti-korrupta och systemkritiska alternativet.
Utraderad vänsteropposition
Med nästan 700 000 röster (23 procent) kom Cubas trea i valet – en imponerande bedrift med tanke på att han inte har några allianser eller maktbärande organ i ryggen.
Hans parti, National Crusade Party – Nationella korståget, har säkrat fem platser i senaten och fem i underhuset – bland annat på bekostnad av Frente Guasu, en progressiv vänsterallians, som miste sex av sju platser. Ensam kvar därifrån är Esperanza Martínez, tidigare hälsominister under Fernando Lugo.
Valet i Paraguay den 30 april har både rätat in de politiska leden med ett dominerande högerparti som leder landet mitt under en akut politisk kris där misstron mot demokratiska institutioner är utbredd och en fängslad extremhöger populist anses vara det bästa receptet mot landets problem.
