KINA | Rahile Dawut, känd för sin expertis inom studier av uigurisk folklore och traditioner, har varit försvunnen i sex år och dömdes nu till livstids fängelse av kinesiska myndigheter som anklagar henne för att ha utgjort ett hot mot statens säkerhet.

Den USA-baserade människorättsgruppen Dui Hua Foundation har ägnat flera år åt att försöka hitta Rahile Dawut. De fick information om hennes öde från en kinesisk tjänsteman och försöker nu få mer information från den kinesiska regeringen om hennes nuvarande plats, hälsotillstånd och möjlighet att ha kontakt med sina familjemedlemmar.

John Kamm, grundare av Dui Hua, har krävt Rahile Dawuts omedelbara frigivning och återförening med hennes familj:

– Domen av professor Rahile Dawut till livstids fängelse är en grym tragedi, en stor förlust för det uiguriska folket och för alla som värdesätter akademisk frihet. Jag kräver att hon omedelbart släpps och återvänder säkert till sin familj.

Det uppskattas att Rahile Dawut är en av över 300 uiguriska intellektuella som har fängslats eller arresterats sedan 2016. Dessutom har omkring 1,5 miljoner uigurer tvingats genomgå ”omskolningsläger.”

Rahile Dawut var tidigare verksam som lärare vid Xinjiang University College of Humanities i Ürümqi i den autonoma regionen Xinjiang, och grundade också ett forskningscenter för etniska minoriteter 2007. Utöver fängelsestraffet har hon också förlorat sina politiska rättigheter på livstid enligt Dui Hua.

I ett uttalande genom Dui Hua Foundation har även Rahile Dawuts dotter, Akeda Pulati, vädjat till den kinesiska regeringen att frige sin oskyldiga mamma och uttryckt sin oro och smärta över situationen.

– Jag oroar mig för min mamma varje dag. Tanken på att min oskyldiga mamma måste tillbringa sitt liv i fängelse ger outhärdlig smärta. Visa er barmhärtighet och släpp min oskyldiga mamma, säger Pulati.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto