Presidentvalet i Guatemala går till en andra valomgång i augusti sedan ingen av kandidaterna fick tillräckligt med röster i helgens valomgång.
GUATEMALA | Den centralamerikanska republikens väljare har två kandidater från motsatta politiska sidor att ta ställning till.
Sandra Torres leder partiet Hoppets nationella union (UNE) som står för konservativa värderingar i bland annat familjefrågor, men som samtidigt driver frågor som rör fördelnings- och socialpolitik.
Men hon är också politiskt känd som att ha varit gift med Álvaro Colom som var Guatemalas president 2008–2012 och som avled i januari.
Sandra Torres fick närmare 16 procent av rösterna när 98 procent av dessa hade räknats. Om hon väljs till president blir hon landets första kvinnliga statschef.
– Om Gud så vill, sade hon när resultatet stod klart, rapporterar AP.
Stor överraskning
Bernardo Arévalo leder den mer vänsterinrikta Frörörelsen. Han fick närmare 12 procent i valet.
Även Arévalo har redan en politisk bakgrund som son till tidigare presidenten Juan José Arévalo, som kom att bli republikens förste demokratiskt valde president efter en militärdiktatur som ersattes av demokrati 1945.
Bernardo Arévalos framgång överraskade då han låg efter bland annat en framstående högerkandidat i opinionsmätningarna.
– Resultatet visar att folket har tröttnat på de traditionella politiska klasserna, sade han och lovade att föra ut landet från ”sumpmarken”.
Motsättningar och oroligheter
Det blygsamma väljarstödet räcker för att de två ska ställas mot varandra, eftersom startfältet bestod av 20 kandidater. Flera populära politiker har dessutom förbjudits att ställa upp i presidentvalet av Guatemalas valkommission.
Valdagen präglades av oroligheter i bland annat förorter till huvudstaden Guatemala City. Allmän ilska över korruption och maktmissbruk kombineras med politisk misstro.
Guatemala är också socialt utsatt, där ofta urbefolkningen – som utgör en majoritet av invånarna – drabbas.
Motsättningar har tidigare lett till svåra våldshandlingar och inbördes strider. Våld användes främst av landets militär och paramilitär, men även av gerillagrupper under nästan hela 1980-talet och in på 1990-talet.
