Med fler än 6 546 dödade i Gaza och åtminstone 1 400 dödade i Israel är det civila dödstalet utan motstycke och ett eldupphör måste genast komma till stånd. Det säger Amnesty International i ett uttalande på torsdagen.

– Under de gångna två och en halv veckorna har vi bevittnat skräck på en otänkbar nivå i Israel och de ockuperade palestinska områdena, säger organisationens generalsekreterare Agnès Callamard.

– Över 200 personer har tagits som gisslan av Hamas. Allvarliga brott mot internationell humanitär rätt, inklusive krigsbrott, av alla parter i konflikten pågår oförminskat. Inför en sådan förstörelse och ett sådant lidande, måste mänsklighet segra, säger hon.

Amnesty International ställer sig därmed bakom kravet på ett omedelbart eldupphör. Organisationen kräver också ett slut på urskillningslösa attacker, direkta attacker mot civila och civila mål liksom oproportionerliga attacker, att Israel omedelbart tillåter humanitär hjälp att komma in obehindrat i Gaza, att Israel lyfter den ”illegala blockaden mot Gaza” som har pågått i 16 år, och att bland annat den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredning som redan pågår får fortsätta och får stöd av ICC:s medlemsländer.

”Grundorsaker måste adresseras”

Dessutom kräver Amnesty International att Hamas och alla andra väpnade palestinska grupper ”ovillkorligen och omedelbart” ska släppa alla civila i gisslan, samt att Israel släpper alla palestinier som hålls godtyckligt, och att konfliktens grundorsaker ska adresseras: ”inklusive genom att montera ner Israels system av apartheid mot alla palestinier.”

Amnesty International betonar att de redan har dokumenterat bevis på krigsbrott begångna av såväl israeliska styrkor som av Hamas och andra väpnade grupper. I onsdags förklarade Amnesty International bland annat att den israeliska arméns uppmaning till boende i norra Gaza att lämna sina hem med varningen att den som inte gör det kan ses som ”en medbrottsling i en terrororganisation”, strider mot internationell humanitär rätt. Det var den 21 oktober som Israel släppte flygblad från luften över norra Gaza med uppmaningen till befolkningen att flytta söder om Wadi Gaza för att inte betraktas som en potentiell medbrottsling till terror.

– Att deklarera en hel stad eller region som en militär måltavla står i står i strid med internationell humanitär rätt, som fastställer att de som utför attacker alltid måste skilja mellan civila eller civila mål och militära mål, och att de måste vidta alla möjliga åtgärder för att skona civila och civila mål, säger Donatella Rovera från Amnesty Internationals kristeam. Hon lägger till att den som inte gör en sådan distinktion eller som genomför urskillningslösa attacker som skadar eller dödar civila utför krigsbrott.

Ansvarsfrihet ”har bidragit till dagens övergrepp”

Uppmaningen till boende i norra Gaza kan inte heller ses som en legitim eller effektiv varning menar hon utan utgör ”ytterligare bevis för att Israel vill tvångsförflytta civila i norra Gaza”. Detta kan också utgöra krigsbrott – det kan utgöra en form av kollektiv bestraffning som är förbjudet enligt internationell rätt då det leder till ”att hundratusentals civila hålls ansvariga för handlingar som de inte har utfört”, säger hon på onsdagen.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch betonar på onsdagen att ”fruktansvärda brott” begås med svåra konsekvenser för civila och uppmanar till att det internationella samfundet måste kräva att den ICC utreder potentiella krigsbrott. Detta är av särskild vikt då ”Ansvarsfrihet för tidigare övergrepp tydligt har bidragit till dagens övergrepp”, skriver Balkees Jarrah från organisationens internationella program för rättvisa.

Bevis på att det har utförts krigsbrott både i Israel och Gaza slogs fast av en oberoende FN-kommission redan den 10 oktober. Trots det är det bara tre regeringar, som Human Rights Watch känner till, som har hänvisat till ICC. Dessa länder är Lichtenstein, Schweiz och Sydafrika. Irlands utrikesminister har också hänvisat till ICC i intervjuer men för andra medlemsstater ”verkar ICC vara den rättsliga elefanten i rummet”, skriver Balkees Jarrah.

Kritiserar dubbelmoral

Hon kritiserar också vad hon anser är en dubbelmoral vad gäller rätten till ansvarsutkrävande för de som faller offer i konflikter, något hon kallar ”oacceptabelt”. Hon menar att medlemsländer i ICC borde ge sitt tydliga stöd till ICC att utreda misstänkta krigsbrott i Israel och Palestina. Hon pekar på att ICC:s åklagare agerade snabbt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022, och att ett stort antal europeiska medlemsländer då uppmanade åklagaren att inleda en utredning. Men vad gäller Israel och Palestina har ICC-åklagaren ”inte proaktivt gett ett eget offentligt uttalande med påminnelser till Israel och väpnade palestinska grupper om deras plikt under internationell rätt, och domstolens mandat att utreda deras handlingar. Domstolens röst behövs akut för att bidra till att förhindra ytterligare många grymheter”, skriver Balkees Jarrah.

Human Rights Watch uppmanar också FN:s generalförsamlings extrainsatta möte om Israel och Palestina på torsdagen att uppmana till ”obehindrad humanitär hjälp” till Gazas civila. Dessutom bör FN:s generalförsamling betona vikten av konkreta åtgärder vidtas fö att förhindra ”ytterligare grymheter” mot civila, samt att alla parter som har begått brott ställs till svars, skriver Human Rights Watch.

Det har snart gått tre veckor sedan terrorstämplade Hamas genomförde en omfattande massaker i Israel som dödade 1 400 personer. Samma dag svarade Israel med luftattacker mot Gazaremsan. Under bara ett dygn i början av veckan rapporteras 700 palestinier ha dödats i israeliska attacker. Av dessa var 305 barn, 173 var kvinnor och 78 var äldre personer.

Ville bli journalist som pappan Wael Dahdouh

Några av de som har dödats är Al Jazeeras byråchefs familj. Wael Dahdouhs fru, son och dotter dödades  tidigare i veckan i en israelisk attack. Kanalen har visat hur Wael Dahdouh tar farväl av sin dödade familj på ett bårhus på al-Aqsamartyrernas sjukhus i Deir al-Balah.

Hans 15-åriga son Mahmoud ville bli journalist som sin pappa. När Wael Dahdouh håller i sin insvepta dotters kropp – Sham var sju år – är hennes ansikte fortfarande blodigt. De ska ha dödats av en israelisk attack mot det palestinska flyktinglägret Nuseriat:

– Det som skedde är tydligt. Det här är en serie attacker som riktas mot barn, kvinnor och civila, säger Wael Dahdoud till Al Jazeera när han chockad och omskakad lämnar sjukhuset.

Bara ett par timmar senare bekräftades det att även hans barnbarn Adam hade dödats i attacken. Flyktinglägret Nuseirat ligger söder om Wadi Gaza som är det område som den israeliska armén har uppmanat boende i norra Gaza att ta sig till.

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto