Kvinnlig könsstympning har varit förbjudet i Gambia sedan 2015, men nu försöker flera religiösa och politiska ledare avkriminalisera könsstympning på nytt. En unik dom nyligen då tre kvinnor dömdes för könsstympning har hyllats, men har också inneburit förnyad debatt och krav på att förbudet ska hävas.
GAMBIA | Förbudet mot kvinnlig könsstympning infördes 2015 men flickor könsstympas ännu i landet. I augusti i år dömdes tre kvinnor till ett års fängelse eller böter för att ha genomfört könsstympning på barn mellan fyra månader och upp till ett år, i byn Bakadagi-Mandinka. Domen är den första i sitt slag efter att förbudet infördes 2015 och har bland annat hyllats av FN:s befolkningsfond (UNFPA):
– Dessa domar understryker Gambias arbete för att sätta stopp för kvinnlig könsstympning och försäkra flickors och kvinnors rättigheter och värdighet. UNFPA står redo att stötta Gambia i dess fortsatta ansträngningar för att utrota denna skadliga sedvänja, säger UNFPA:s landrepresentant Ndeye Rose Sarr.
Vill häva förbud
Men nu verkar det som att domen har orsakat en backlash. Flera röster i parlamentet och i samhället i stort har skruvat upp sin retorik mot förbudet av könsstympning.
Det är bland annat imamen Abdoulie Fatty, som stöder kvinnlig könsstympning, och parlamentarikern Sulayman Saho som kräver att brottet ska avkriminaliseras, och dessa har också stöd av flera parlamentariker som anser att lagen antogs mot det gambiansk folkets vilja.
Parlamentsledamoten Lamin Ceesay har argumenterat för att en stor majoritet av Gambias befolkning var emot förbudet mot kvinnlig könsstympning när lagen trädde i kraft. Han hävdade också att förbundet är ett slag mot religion snarare än tillvaratagande av flickors och kvinnors rätt:
– Syfet är inte baserat på hälsa utan snarare mot vår religion, sade han nyligen, rapporterar The Point.
Uppmanar till att könsstympa öppet
Efter domen mot de tre kvinnorna, varav en dömdes för att ha utfört könsstympning och de två andra kvinnorna var mödrar, betalade Abdoulie Fatty böterna för kvinnorna som därmed slapp det ettåriga fängelsestraffet. I samband med det uppmanade han också till att genomförandet av kvinnlig könsstympning inte ska döljas:
– Om alla är överens om att göra det öppet kan inte regeringen fängsla en hel stad, än mindre ett helt land, sade han, rapporterar El País International.
Som svar på hans uppmaning begärde Isatou Touray, chef för organisationen Gamcotrap som arbetar emot kvinnlig könsstympning, att Abdoulie Fatty skulle gripas:
– Det här är en akut fråga eftersom den hetsar till våld, säger han och uppmanar regeringen och rättsväsendet att omedelbart gripa imamen.
– Det är avgörande att lagen tillämpas när någon bryter mot den. Kvinnor måste vara medvetna om att denna fråga har direkta konsekvenser på deras liv och deras barns framtid, fortsätter Isatou Touray.
”Kampen inte över”
Sulayman Saho svarade på detta genom att i parlamentet kräva att lagen som förbjuder kvinnlig könsstympning ska hävas. Om så sker skulle det innebära en ”30-årig tillbakagång” för kampen för kvinnors rättigheter i landet enligt Adriana Kaplan, chef för Wassu Gambia Kafo, en organisation som länge har arbetat mot stympning.
– Det visar att kampen inte är över och att vägen är lång, och att vi måste fortsätta kämpa ur ett perspektiv av respekt och kunskap, säger Adriana Kaplan till El País International.
I Gambia är ungefär 76 procent av alla flickor och kvinnor mellan 14–49 år könsstympade, och bland flickor under 14 år uppskattas 51 procent vara könsstympade. Sammanlagt uppskattas omkring 200 miljoner flickor och kvinnor i dagsläget ha genomgått någon form av kvinnlig könsstympning, enligt FN:s befolkningsfond (UNFPA).
De flesta flickor som könsstympas utsätts för det innan 15 års ålder. På vissa platser sker könsstympningen redan på spädbarn, eller som unga flickor. Ibland kan det ske efter första mensen eller innan giftermål.
