KLIMAT | Vissa varnar för att aktivistiska inslag kan sätta den vetenskapliga trovärdigheten på spel, men Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, tillhör den växande skara som ser forskaraktivism som nödvändigt när politikerna agerar ”stick i stäv med det som krävs”.

– Jag är inte en människa som brukar stå på barrikaderna. Jag vill forska i lugn och ro. Men vår kommunikation måste stå i proportion till hotet. Om huset brinner kan vi inte knacka försiktigt på dörren och stillsamt meddela att det brinner, säger Eggers, som menar att traditionella sätt att kommunicera forskning ”uppenbarligen inte fungerat”.

Manifestationen ska genomföras under en en särskild debatt i riksdagen under fredagen om hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen.

Vill vara "vetenskapligt samvete"

Ett drygt 20-tal forskare från en rad lärosäten ska sitta på läktaren som ett ”vetenskapligt samvete” enligt Karin Gerhardt, som är forskare i hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald vid SLU i Uppsala och som samordnar manifestationen. Hon betonar att den inte står för några partipolitiska åsikter.

– Vi vill lyfta att det brinner i knutarna – och att Sverige går i fel riktning, säger hon.

Karin Gerhardt var även initiativtagare till en debattartikel i Aftonbladet inför riksdagsvalet i höstas, där närmare 2 000 forskare uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på större allvar.

Att skriva artiklar och manifestera på läktare är en sak. Vissa forskare har gått längre åt det aktivistiska hållet. Dit hör doktoranden David Alcer som forskar om solceller vid Lunds universitet och som hoppade upp på scen under Loreens framträdande under Melodifestivalen, med en skylt med budskapet ”återställ våtmarkerna”.

Kedjade fast sig

Nätverket Scientist Rebellion ordnade nyligen en stor kampanj med demonstrationer under en vecka i flera länder och forskare i Lund deltog med en lokal manifestation.

Och den amerikanske klimatforskaren Peter Kalmus och hans kollegor väckte internationell uppmärksamhet när de kedjade fast sig utanför kontoret till investmentbanken JP Morgan Chase på grund av dess finansiering av nya fossilprojekt.

– Sådant tror jag får effekt på andra forskare, som tänker att de också kan agera. Vissa forskare anser att man inte ska yttra sig utanför sitt eget kompetensområde, men här handlar det om att visa att man tar ställning för den breda konsensus som finns inom klimatforskningen, säger Karin Gerhardt.

Universitet tar ställning

När det gäller om förtroendet kan ta skada om forskarna går mot en mer aktivistisk roll så vill Jeannette Eggers vända på frågan när det gäller klimatet:

– Vad händer med förtroendet om vi forskare inte höjer våra röster, trots att vi vet att vi är inne på en mycket farlig väg?

I Österrike gick universiteten nyligen ut tillsammans och gav sitt stöd åt klimatrörelsen och uppmanade landets regering att ta vetenskapens varningar på allvar. Jeannette Eggers vill att svenska universitet gör detsamma.

– Universiteten borde visa mod och ledarskap och påpeka att politikens agerande är i strid med vad forskningen säger krävs för att vi ska ha en hållbar framtid. Det borde inte vara kontroversiellt.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.