Publicerad 28 april, 2023
NyheterForskare som kedjar fast sig utanför banker, stormar Melodifestivalens scen – eller som i dag, manifesterar i riksdagen för att sätta press på politikerna.
Fler forskare tar nu steget mot aktivism.
– Allt fler forskare blir desperata, säger Jeannette Eggers, en av deltagarna i riksdagsmanifestationen.
KLIMAT | Vissa varnar för att aktivistiska inslag kan sätta den vetenskapliga trovärdigheten på spel, men Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, tillhör den växande skara som ser forskaraktivism som nödvändigt när politikerna agerar ”stick i stäv med det som krävs”.
– Jag är inte en människa som brukar stå på barrikaderna. Jag vill forska i lugn och ro. Men vår kommunikation måste stå i proportion till hotet. Om huset brinner kan vi inte knacka försiktigt på dörren och stillsamt meddela att det brinner, säger Eggers, som menar att traditionella sätt att kommunicera forskning ”uppenbarligen inte fungerat”.
Manifestationen ska genomföras under en en särskild debatt i riksdagen under fredagen om hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen.
Ett drygt 20-tal forskare från en rad lärosäten ska sitta på läktaren som ett ”vetenskapligt samvete” enligt Karin Gerhardt, som är forskare i hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald vid SLU i Uppsala och som samordnar manifestationen. Hon betonar att den inte står för några partipolitiska åsikter.
– Vi vill lyfta att det brinner i knutarna – och att Sverige går i fel riktning, säger hon.
Karin Gerhardt var även initiativtagare till en debattartikel i Aftonbladet inför riksdagsvalet i höstas, där närmare 2 000 forskare uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på större allvar.
Att skriva artiklar och manifestera på läktare är en sak. Vissa forskare har gått längre åt det aktivistiska hållet. Dit hör doktoranden David Alcer som forskar om solceller vid Lunds universitet och som hoppade upp på scen under Loreens framträdande under Melodifestivalen, med en skylt med budskapet ”återställ våtmarkerna”.
Nätverket Scientist Rebellion ordnade nyligen en stor kampanj med demonstrationer under en vecka i flera länder och forskare i Lund deltog med en lokal manifestation.
Och den amerikanske klimatforskaren Peter Kalmus och hans kollegor väckte internationell uppmärksamhet när de kedjade fast sig utanför kontoret till investmentbanken JP Morgan Chase på grund av dess finansiering av nya fossilprojekt.
– Sådant tror jag får effekt på andra forskare, som tänker att de också kan agera. Vissa forskare anser att man inte ska yttra sig utanför sitt eget kompetensområde, men här handlar det om att visa att man tar ställning för den breda konsensus som finns inom klimatforskningen, säger Karin Gerhardt.
När det gäller om förtroendet kan ta skada om forskarna går mot en mer aktivistisk roll så vill Jeannette Eggers vända på frågan när det gäller klimatet:
– Vad händer med förtroendet om vi forskare inte höjer våra röster, trots att vi vet att vi är inne på en mycket farlig väg?
I Österrike gick universiteten nyligen ut tillsammans och gav sitt stöd åt klimatrörelsen och uppmanade landets regering att ta vetenskapens varningar på allvar. Jeannette Eggers vill att svenska universitet gör detsamma.
– Universiteten borde visa mod och ledarskap och påpeka att politikens agerande är i strid med vad forskningen säger krävs för att vi ska ha en hållbar framtid. Det borde inte vara kontroversiellt.
Fredagens särskilda debatt i riksdagen hålls med anledning av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC och har begärts av Miljöpartiet.
IPCC-rapporten som kom i mars har kallats en ”sista varning” från klimatforskarna, och en ”överlevnadsguide” för mänskligheten av FN:s generalsekreterare António Guterres.
Det är den tyngsta klimatrapporten hittills och den betonade skarpare än någonsin att världens ledare måste agera nu och använda de lösningar som finns för att undvika klimatkatastrof.
