Nyheter

Från gränshandel till taggtråd i finländsk utpost

Kari Kemppinen, gränspolis i Imatra: "I början var det ovant när det inte kom några bilar.

Staden Imatra i Södra Karelen kommer att bli Natos sista utpost mot Ryssland – och vid gränsen mot grannen i öst byggs nu ett högt stängsel.
– Det blir som en ny Berlinmur, säger Anastasia, vars hemstad har levt på ryska turister, till TT:s utsända.

FINLAND | En för säsongen typiskt grå dag i slutet av mars ligger gränsstationen utanför Imatra öde. Utöver ett par gränsvakter syns inte en människa till – men en bit längre bort i den täta skogen stiger ett par rökpelare upp mot himlen. Röken kommer från fabrikerna i den ryska staden Svetogorsk – gömd bland träden, bara en kilometer från gränsen.

För inte länge sedan möttes besökarna vid gränsstationen av en helt annan syn. Då köade mängder av ryskregistrerade bilar på vägen till Imatra, som ligger fem kilometer längre bort, enligt Kari Kemppinen, polis vid den finländska gränsbevakningsmyndigheten.

– Tidigare kom det mellan 5 000 och 13 000 personbilar varje dag från Ryssland. Nu handlar det snarare om 200–400 per dag, säger han till TT i Imatra.

Stängselbygge vid gränsen

Under många år var Imatra ett populärt resmål för tusentals ryska turister, som varje dag strömmade över gränsen för att shoppa. Men sedan Finlands regering i september beslutade att stänga landets gräns för turisthorderna har de ryskregistrerade bilarna nästan helt försvunnit.

Istället pågår – bakom rigorösa avspärrningar i skogen vid gränsstationen – ett projekt som illustrerar hur det allt mer spända säkerhetsläget har förändrat livet vid gränsområdet.

Här byggs sedan ett par veckor tillbaka ett tre meter högt säkerhetsstängsel, toppat av flera lager med taggtråd. Syftet med stängslet är att se till att landets gränsbevakning snabbt ska kunna upptäcka illegala gränskorsningar från den ryska sidan, enligt projektansvarige Ismo Kurki.

– Målet är att skydda Finland. Framförallt mot de migrantströmmar som Ryssland kan tänkas komma att skicka över gränsen som ett vapen mot oss, säger han.

Under projektet kommer tre kilometer av gränsen vid Imatra, och totalt en femtedel av den 1 340 kilometer långa gränsen mot Ryssland, att bebyggas.
Vissa delar kommer även att utrustas med mörkerkameror, lampor och högtalare.

Även i Polen har ett nära 200 kilometer långt stängsel byggts vid landets gräns mot Belarus, efter att tusentals migranter tidigare försökt att ta sig över gränsen.

Farhågan i Finland är att Ryssland kan komma att använda sig av samma form av hybridkrig, enligt Ismo Kurki.

– Alla politiker var överens om att bygga stängslet. Men situationen vi hade bevittnat vid den polska gränsen mot Belarus var en utlösande faktor, säger han.

Enad regering

När finländarna den 2 april beger sig till valurnorna för att rösta i riksdagsvalet är det i egenskap av blivande medlemmar i Nato.

Det spända säkerhetsläget i regionen efter Rysslands fullskaliga attack mot Ukraina 2022 är också anledningen till att landets riksdag i somras klubbade den lag som möjliggör stängselbygget vid gränsen – som väntas kosta nära 400 miljoner euro.

Enligt Finlands kommunikationsminister (SDP) Timo Harakka, som möter TT i Helsingforsförorten Jakobacka under den pågående valkampanjen, rådde också politisk enighet bakom beslutet.

– Trafiken mellan Ryssland och Finland har alltid varit väldigt viktig för gränsområdena – och ingen trodde nog någonsin att det skulle finnas ett behov av att bygga ett stängsel. Men precis som vid Natobeslutet fanns det en politisk enighet bakom beslutet att anslå pengar till projektet, säger han och tillägger:

– Jag är säker på att det kommer att finnas fler försiktighetsåtgärder att vidta i relation till vår mycket farliga granne.

"Ny Berlinmur"

Att de ryska turisterna inte längre kommer till Imatra är påtagligt när man besöker stadens centrum, där många affärer och restauranger har slagit igen.
Det 27-åriga paret Ari och Anastasia, som inte vill uppge sina efternamn, är på väg hem på stadens nästan öde shoppingstråk. För dem är förändringen sedan gränsen stängdes för turisterna från öst tydlig.

– Den här staden levde mer eller mindre på turisterna – många ryssar kom ju hit för att shoppa. Här fanns både stora kedjor och mer exklusiva märken, säger Anastasia och pekar på de tomma butikerna.

– Då var den här gatan full av människor. Nu ser ni hur det ser ut.
Aris familj består, som ofta är fallet i regionen, av såväl ryska som finländska familjemedlemmar. Anastasia å sin sida är född i Ryssland, men uppvuxen i Finland.

De har båda en viss förståelse för att säkerhetsläget gör att ett stängsel nu kommer att avgränsa de tidigare grannarna – men Anastasia säger att bygget gör henne ledsen.

– Det är som en ny Berlinmur – och det känns bara sorgligt.

Fakta: Finländskt stängselbygge vid rysk gräns.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har Finland arbetat för att stärka sin gräns mot Ryssland – som tidigare bara skyddats av trästaket som hindrat boskap från att korsa gränsen.

I juli 2022 fattades beslut om lagändringar som nu gör det möjligt att bygga kraftigare stängsel längs gränsen.

Gränsstängslet planeras att bli tre meter högt med taggtrådsrullar utplacerade ovanpå – och man kommer inte heller att kunna gräva sig under det.

De första områden som bebyggs är de som anses mest riskfyllda, som gränsövergångsställen. Intill stängslet kommer en väg att byggas, för att underlätta gränsbevakningens arbete och underhåll.

Finlands 1 340 kilometer långa gräns mot Ryssland är den längsta i Europa.

Nyheter

EU godkänner förbud mot förstörelse av osålda kläder

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

Fakta: take, make, dispose

En linjär modell för resursförbrukning som skördar och utvinner material, använder dem för att tillverka en produkt och säljer produkten till en konsument, som sedan kasserar den som avfall. Motsats till cirkulär förbrukning.

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.