Publicerad 28 mars, 2023
NyheterDen har kallats Asiens Krim. Ögruppen Kinmen tillhör Taiwan men ligger alldeles intill Kinas fastland. Om Kina invaderar Taiwan står sannolikt Kinmen först på tur.
– Det är en nervös tid, säger den pensionerade översten och öbon Chen Shui Tsai.
TAIWAN | Från stranden på Kinmen syns skyskraporna i den kinesiska mångmiljonstaden Xiamen glimra på andra sidan vattnet. Mobiltelefonen växlar över till ett kinesiskt nätverk. Det går knappt att komma närmare Kina än så här utan att korsa gränsen. Men Kinmen hör till Taiwan, vars huvudstad Taipei ligger 30 mil bort.
Ur sanden sticker metallpålar upp som förr skyddade mot landstigning av kinesiska krigsfartyg. Under decennier var Kinmen frontlinjen för striden mellan Taiwan och Kina. Som mest var över 100 000 taiwanesiska soldater stationerade här. I dag är de bara omkring 4 000. Och hotet från stormaktsgrannen är större än på länge.
– Om Kina anfaller Kinmen kan vi hålla ut i tre dagar, inte längre än så, säger Chen Shui Tsai, pensionerad överste och före detta ledande politiker på Kinmen.
– Och om situationen fortsätter så här är krig oundvikligt.
Hans hemland Taiwan är en självstyrande demokratisk nation, men Peking ser öriket som en del av Kina. President Xi Jinping har lovat att Taiwan ska återförenas med Kina och utesluter inte våld för att driva igenom sitt löfte.
Kinesiska stridsflygplan flyger nu allt oftare i Taiwans luftförsvarszon. I september sköt Taiwans armé ner en kinesisk drönare som flög över den lilla ön Shihyu, som tillhör Kinmen.
Från sin villa i Kinmens största stad Jincheng hör Chen Shui Tsai ofta vrålet från kinesiska stridsplan.
– Hur framtiden ser ut beror helt på vad Xi Jinping fattar för beslut, säger Chen Shui Tsai som tar emot i sin trädgård.
Källaren i villan, inredd med mahjongspel, antika vaser och en motionscykel, fungerar som ett skyddsrum. Sådana finns i de flesta hus här. Kina har försökt att erövra Kinmen flera gånger, senast 1958 då 470 000 bomber föll över ön under 44 dagar.
– Vi grävde tunnlar i marken och gömde oss. Ibland kunde vi ta oss upp och leta efter sötpotatis att äta, minns Chen Shui Tsai som då var nio år gammal.
Ön, som nu har 140 000 invånare, besköts regelbundet fram till slutet av 1970-talet. På frågan om vad som fick Chen Shui Tsai att bli militär är svaret kort:
– För att hämnas på Kinas armé.
Minnena av attacker är ett trauma på Kinmen. Samtidigt har Chen Shui Tsai, som många Kinmenbor, ett komplicerat förhållande till Kina. 70 procent här röstar på KMT, det taiwanesiska oppositionsparti som vill se närmare band till den stora grannen.
– Jag identifierar mig som kines. Vi har samma språk och kultur, och mina förfäder kommer från Kina, säger Chen Shui Tsai.
Som politiker arbetade han för att öppna upp färjetrafik mellan Xiamen och Kinmen i början av 2000-talet. Taiwan kallade hem de flesta soldaterna från Kinmen på 1990-talet, i en tid då relationen till Kina var bättre. I stället skapade kinesiska turister nya intäkter för ön.
Högtalare, fort och tunnlar
Spåren av Kinmens militärhistoria hör till öns främsta turistmål. Bland dem finns en tio meter hög högtalarvägg i betong på Kinmens nordvästra kust. Fram till slutet av 1970-talet användes den för att spela taiwanesiska schlagers och propagandabudskap så att det hördes över till det kinesiska fastlandet. Turister välkomnas även till de övergivna militärforten på ön och det stora tunnelsystem som förr användes för att transportera proviant under attackerna från Kina.
Men pandemin och de försämrade relationerna mellan Taiwan och Kina har lett till att Kinmen stängts för kinesiska turister. Färjeterminalen, som brukade ha 40 avgångar om dagen till Kina, ligger öde.
– Många butiker som levde på kinesiska turister har stängt, konstaterar 25-åriga Wang Chen Jing, som arbetar i en souveniraffär i Jincheng.
Just hennes butik klarar sig, tack vare taiwanesiska turister. På hyllorna finns lokalproducerat kaffe och chips tillverkade av taro, en potatisliknande rot, från Kinmen. Och Wang Chen Jing tror inte att hennes hemö ligger så illa till om Kina attackerar Taiwan.
– De kommer nog hoppa över oss, ön är så liten, säger hon och skrattar.
Hon är uppväxt på Kinmen och flyttade tillbaka hit efter att ha studerat i Taipei eftersom hon saknade gemenskapen på ön.
– Alla känner alla här och vi hjälper varandra.
Till vardags tänker Wang Chen Jing inte på risken för en invasion, men oron växte sommaren 2022 när USA:s dåvarande talman Nancy Pelosi besökte Taiwan. Peking kritiserade besöket och inledde sina största militärövningar dittills runt Kinmen och Taiwans huvudö.
– Det påminde om att det kan bli krig igen en dag, säger Wang Chen Jing.
Situationen på Kinmen har jämförts med den ukrainska halvön Krim, som annekterades av Ryssland 2014. Genom att erövra Kinmen, där befolkningen är mer välvilligt inställd till Kina, skulle Peking kunna skapa splittring på Taiwan. Wang Chen Jings kollega Wang Ling, 37, som äger butiken, tror att ett sådant scenario är möjligt.
– På sikt skulle Kina kunna ta över Kinmen utan att behöva använda militären, säger hon.
Hon identifierar sig liksom många andra yngre Kinmen-bor som taiwanes, och vill fortsätta tillhöra det demokratiska öriket.
– Jag har många vänner i Kina och de har ett väldigt svårt liv under Xi Jinpings regim, säger Wang Ling.
– Jag oroar mig för att en äldre generation av beslutsfattare här, som känner sig mer kinesiska och vill ha kinesiska pengar, kan komma att låta oss bli en del av Kina.
Kinmen ligger strax utanför Kinas sydöstra kust och har knappt 140 000 invånare.
Ögruppen, som består av huvudön Kinmen och ett antal mindre öar, var i oktober 1949 spelplats för en av slutstriderna i det kinesiska inbördeskriget. Trots att 19 000 soldater från den kommunistiska armén landsteg på Kinmen lyckades Taiwan försvara ön.
Kinmens läge nära Kina gjorde att Taiwan placerade fler än 100 000 soldater där. Efter inbördeskriget attackerade Kina Kinmen ett flertal gånger.
Det rådde undantagstillstånd på Kinmen fram till 1992. Sedan dess har ön avmilitariserats och i stället blivit ett populärt turistmål. Militärhistoria, traditionell arkitektur och den berömda lokalproducerade spritsorten Kinmen Kaoliang hör till dragplåstren.
2001 invigdes en färjelinje mellan staden Xiamen i Kina och Kinmen, vilket ledde till omfattande turism från Kina. Men pandemin och försämrade relationer mellan Taiwan och Kina satt stopp för den kinesiska turismen.
Efter att Mao Zedongs kommunister vann det kinesiska inbördeskriget 1949 flydde förlorarsidan, nationalistpartiet KMT, till Taiwan tillsammans med två miljoner fastlandskineser.
Där upprättade nationalisterna Republiken Kina medan kommunisterna utropade Folkrepubliken Kina på fastlandet. KMT:s ledare, general Chiang Kai-Shek, styrde landet auktoritärt, utan fria val och fri press.
1987 upphörde de militärlagar som gällt på Taiwan och ett flerpartisystem infördes.
Taiwan har i dag 23,5 miljoner invånare och är en demokrati med yttrandefrihet och fria val.
Öriket har en välfungerande ekonomi och är världsledande tillverkare av högteknologiska produkter.
Taiwan fungerar som en självständig stat, men erkänns endast av ett fåtal länder.
Källa: Landguiden/UI
