NICARAGUA | Ursprungsfolk bosatta längs Nicaraguas atlantkust, även känd som Moskitkusten, anklagar FN:s gröna klimatfond för att undergräva deras möjligheter att behålla sina marker efter att fonden finansierar ett mångmiljardersprojekt i ett Unesco-skyddat område, rapporterar Climate Change News.

Projektet gick av stapeln 2020 och kontrolleras i praktiken av den nicaraguanska regeringen, ledd av president Daniel Ortega, vars styre har blivit alltmer auktoritärt under de senaste åren.

Bara under den senaste veckan har CALPI, en organisation som erbjuder juridisk assistens åt ursprungsfolk mottagit rapporter om upprepade attacker på lokala projekt i området för det FN-stödda projektet, attacker som enligt CALPI resulterat i fem dödsfall.

Autonom region

Moskitkusten är hemvist för 80 procent av Nicaraguas skogsbestånd och en geografiskt svåråtkomlig region som efter sandinistrevolutionen 1979 tilldelades vissa autonoma bestämmanderätt, men vars naturresurser – främst fiske, skog och mineraler – har fortsatt att hamna i externa bolags händer.

Att inom ramen för FN:s Gröna klimatfond sjösätta ett klimatpolitiskt hållbart projekt har på pappret utlovat långsiktiga jobb och bättre integration för ursprungsfolk och Moskitkusten i stort i övriga Nicaragua. Men verkligheten ser helt annorlunda ut och ursprungsfolk befarar att det FN-stödda projektet kommer att bli en symbol för storskalig landgrabbing.

”FN:s trovärdighet på spel”

Domen från Amaru Ruíz, chef vid Fundación del Río, en lokal organisation som bistår de drabbade samhällena längs Moskitkusten, är hård:

– Vad som står på spel är inte den nicaraguanska regimens trovärdighet, utan klimatfondens, säger Ruíz i ett uttalande, rapporterar Climate Change News.

* * *
LÄS ÄVEN:
Sverige uppmanas stoppa FN-projekt som hotar urfolk
Politiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua
Politiska fången Dora María Téllez hedras av Sorbonne

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.