Landgrabbing och storskalig skövling inom ramen för ett FN-finansierat projekt i Nicaragua ställer världssamfundets satsning på gröna omställningar på spel, menar lokala kritiker som åser hur våldet sprider sig längs nicaraguanska Moskitkusten.
NICARAGUA | Ursprungsfolk bosatta längs Nicaraguas atlantkust, även känd som Moskitkusten, anklagar FN:s gröna klimatfond för att undergräva deras möjligheter att behålla sina marker efter att fonden finansierar ett mångmiljardersprojekt i ett Unesco-skyddat område, rapporterar Climate Change News.
Projektet gick av stapeln 2020 och kontrolleras i praktiken av den nicaraguanska regeringen, ledd av president Daniel Ortega, vars styre har blivit alltmer auktoritärt under de senaste åren.
Bara under den senaste veckan har CALPI, en organisation som erbjuder juridisk assistens åt ursprungsfolk mottagit rapporter om upprepade attacker på lokala projekt i området för det FN-stödda projektet, attacker som enligt CALPI resulterat i fem dödsfall.
Autonom region
Moskitkusten är hemvist för 80 procent av Nicaraguas skogsbestånd och en geografiskt svåråtkomlig region som efter sandinistrevolutionen 1979 tilldelades vissa autonoma bestämmanderätt, men vars naturresurser – främst fiske, skog och mineraler – har fortsatt att hamna i externa bolags händer.
Att inom ramen för FN:s Gröna klimatfond sjösätta ett klimatpolitiskt hållbart projekt har på pappret utlovat långsiktiga jobb och bättre integration för ursprungsfolk och Moskitkusten i stort i övriga Nicaragua. Men verkligheten ser helt annorlunda ut och ursprungsfolk befarar att det FN-stödda projektet kommer att bli en symbol för storskalig landgrabbing.
”FN:s trovärdighet på spel”
Domen från Amaru Ruíz, chef vid Fundación del Río, en lokal organisation som bistår de drabbade samhällena längs Moskitkusten, är hård:
– Vad som står på spel är inte den nicaraguanska regimens trovärdighet, utan klimatfondens, säger Ruíz i ett uttalande, rapporterar Climate Change News.
* * *
LÄS ÄVEN:
Sverige uppmanas stoppa FN-projekt som hotar urfolk
Politiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua
Politiska fången Dora María Téllez hedras av Sorbonne
