2023 går till historien som ett år då världen blev både varmare och farligare. Europa blev dessutom fattigare.
Men värre kan det bli.
VÄRLDEN | Tvåårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 närmar sig med stormsteg. Samtidigt rasar ett nytt krig i Gaza, som har dragit mycket av uppmärksamheten till sig. Ingen av konflikterna ser ut att vara på väg att lösas – tvärtom.
I väst växer oron för att Kina ska göra allvar av sitt ständigt återkommande hot att invadera Taiwan, vilket skulle kunna leda till en direkt militär konfrontation mellan världens två supermakter USA och Kina. Värmerekorden avlöser varandra – en utveckling som bara kommer att förvärras. I USA och Europa har skenande inflation ätit upp köpkraften och gjort folk fattigare.
Lämnar Nato?
Och läget kan bli än mer dramatiskt under 2024.
Även om västvärlden hittills har uppvisat en förhållandevis enad front mot Ryssland sedan Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina kan verkligheten snart vara en annan.
USA:s kongress bromsar redan nu president Joe Bidens planer på militärt stöd i storleksordningen tiotals miljarder dollar till Kiev och i höst kan republikanen Donald Trump göra comeback i Vita huset.
Frågan är då om han gör verklighet av sina tidigare hot att lämna Nato. Oavsett vilket lär Ukrainastöd inte stå högst på dagordningen. Och det skydd försvarsalliansen erbjuder – som fick Sverige att överge två sekler av militär alliansfrihet – hamnar i ett helt annat ljus.
Ilska och terrorhot
I Europa gör Ungerns premiärminister Viktor Orbán sitt bästa för att blockera inte bara den svenska Natoprocessen, utan även EU-miljarder till Ukraina. Valsegrar för Putinvänliga krafter såsom Geert Wilders i Nederländerna och Robert Fico i Slovakien under hösten har ytterligare bidragit till osäkerhet kring leveranser av stridsflyg och ekonomiskt och militärt stöd till Kiev.
Den andra stora konflikten med global potential är kriget mellan Israel och Hamas, som bröt ut efter terrormilisens angrepp på Israel och massakrer av civila den 7 oktober. I takt med att antalet döda i Israels bombningar och markoffensiv stiger – redan veckan före jul passerades 20 000-strecket, enligt Hamas egna beräkningar – växer ilskan runt om i världen, och med den kraven på en varaktig vapenvila.
Terrorhotet i Sverige och andra västländer har ökat från redan höga nivåer, till stor del på grund av Gazakriget. Och konflikten underblåser social oro mellan grupper, som kan komma att växa ytterligare om kriget drar ut på tiden. Till detta kommer risken för en större konfrontation där regionala stormakter som Iran går in, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ännu större amerikansk inblandning, och i värsta fall ett storkrig.
Blir inte kul
Ansedda schweiziska tidningen Neue Zürcher Zeitung pekar ut västvärldens ”geopolitiska villfarelser” som orsak till att Europas och USA:s inflytande kan minska rejält i flera viktiga regioner, och att året som kommer inte blir kul.
Profetian är bister:
”2024 blir ett helvetesår.”
