Schweiziska Klimaseniorinnen tar regeringen inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att ha gjort för lite för att ta itu med klimatkrisen.
KLIMAT | I ett åtal stämmer en grupp äldre kvinnor, kända som Schweiz Klimaseniorinnen, den schweiziska regeringen i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen. Stämningen riktar uppmärksamhet mot den bristande hanteringen av klimatkrisen och dess inverkan på mänskliga rättigheter.
Gruppen, som består av 2 400 medlemmar, bor i ett av världens rikaste länder. På grund av sin ålder, de flesta är i 70-årsåldern, kommer de möta endast lite grand av det extremväder som kommande generationer kommer att utsättas för.
Ökad hälsorisk när temperaturen stiger
De äldre kvinnorna stämmer nu den schweiziska regeringen för att ha kränkt deras mänskliga rättigheter genom en politik som inte tillräckligt bekämpar den globala uppvärmningen. Deras ståndpunkt bygger på två faktum: värmeböljor intensifieras i och med den fortsatta användningen av fossila bränslen, och kvinnor, särskilt äldre, lider av ökad hälsorisk när temperaturen stiger.ökad hälsorisk när temperaturen stiger.
Läkare varnar för att värme är betydligt farligare än allmänheten inser. Äldre och sköra individer blir särskilt sårbara för värmen, som orsakar allvarliga hälsoproblem, vilket kan resultera i dödsfall. Förra året ledde värmeböljor till 70 000 dödsfall i Europa, och i år, under den varmaste perioden någonsin, kan siffran visa sig vara ännu högre.
Forskare från hela världen har visat att värme skadar kvinnor mer än män och gamla människor mer än unga. Ana Vicedo-Cabrera, som leder klimat- och hälsoteamet vid Institutet för social och förebyggande medicin vid universitetet i Bern, har visat att äldre kvinnor i Schweiz var de sär flest dog av värme sommaren 2022. De också kom fram till att 60 procent av dödsfallen skulle ha undvikits i en värld utan klimatkris.
Kan skapa prejudikat
Domstolen kommer att pröva fallet tillsammans med liknande mål från andra länder tidigt nästa år. Utfallet kan skapa prejudikat för framtida rättsfall i hela Europa, och påverka regeringars ansvar i klimatfrågor.
Charlotte Blattner, en forskare vid universitetet i Bern som specialiserat sig på klimatlagstiftning, uttryckte hopp om att processen kan fungera som en milstolpe för att pressa regeringar till mer strikta klimatpolitiska åtgärder genom garantier för mänskliga rättigheter.
Trots detta ifrågasätter den schweiziska regeringen att kvinnor i pensionsåldern automatiskt löper högre risk för värmeböljor och anser att besluten kring klimatåtgärder är en nationell fråga.
För Klimaseniorinnen är vägen lång och en eventuell seger i rättegången garanterar ingen omedelbar förändring av politiken. Men gruppen är fast besluten att påverka regeringen att ta fram och implementera effektiva planer för att nå klimatmålen.
Äldre kvinnor, en grupp som ofta förbises, har nu blivit starka röster för klimathandling. Trots utmaningarna ser de sin kamp som ett nödvändigt steg för att övertyga samhället att agera mer kraftfullt mot klimatkrisen.
Fakta. Europadomstolen
Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, ofta kallad ”Europakonventionen om mänskliga rättigheter”, undertecknades 1950 och trädde i kraft den 3 september 1953. Domstolen grundades nio år senare och permanentades 1998.
Antalet domare är lika många som medlemsstaterna, för närvarande 46, och utses av Europarådets parlamentariska församling från en lista med tre kandidater som föreslås av varje medlemsstat. De sitter i nioårsperioder och från Sverige innehar Erik O Wennerström ämbetet sedan 2019.
