MIGRATION | När EU-ländernas migrationsministrar samlades i Bryssel på torsdagen var det egentligen endast tänkt att de skulle diskutera läget för den omtalade asyl- och migrationspakten.

Alldeles inför mötet kom dock förhoppningar om att nå betydligt längre än så och hitta enighet i den återstående striden om vilka åtgärder man ska ta till i krislägen.

Helt framme är man visserligen inte riktigt än – men snart.

– Vi är nästan vid mållinjen. Det finns åsiktsskillnader, men bara om nyanser, säger ordförandelandet Spaniens inrikesminister Fernando Grande-Marlaska på presskonferensen efteråt.

"Ta vårt ansvar"

Den nya öppningen kommer sedan Tyskland lovat att inte längre blockera en uppgörelse, vilket man sedan i somras gjort av oro för en alltför hård asyl- och migrationspolitik.

– Det är väl känt att Tyskland vill ha andra undantag för särskilda grupper som barn och familjer och det är skamligt att det inte finns en majoritet för det. Vi kommer att fortsatt trycka på det i förhandlingarna, sade Tysklands inrikesminister Nancy Faeser inne på mötet – där hon ändå gav sitt stöd till en uppgörelse.

– Vi kommer att ta vårt ansvar i dag. Vi röstar för den här kompromissen som (ministerrådets ordförandeland) Spanien har arbetat så hårt för, sade Faeser.

"Inom några dagar"

Motståndet är visserligen fortsatt hårt från allmänt migrationsskeptiska länder som Ungern och Polen, som är kraftigt emot det mesta i asyl- och migrationspakten.

Det motståndet väntas dock inte räcka för att rösta ned en uppgörelse. I stället räknar både ordförandelandet Spanien och ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson med att en formell uppgörelse kommer att nås i närtid via EU-ländernas ambassadörer.

– Det finns inga större hinder kvar. Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att kunna ta det politiska beslutet inom några dagar, säger Johansson på presskonferensen – utan att ännu vilja gå in på några detaljer om vilka ändringar som gjorts.

– Ni får helt enkelt lita på oss, säger Johansson.

Klart 2024?

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ser optimistiskt på framtiden.

– Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi kan komma vidare i förhandlingarna med EU-parlamentet och få på plats pakten som är så viktig, vilket visas inte minst av händelserna på Lampedusa nu, sade hon till svenska journalister på plats i Bryssel på väg in till mötet.

Om och när en lösning kan nås är allt klart för slutspurten i förhandlingarna med EU-parlamentet om en slutlig uppgörelse. EU-kommissionen hoppas på enighet där senast i början av nästa år.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.